Torsdag den 29 augusti
S:T JOHANNES DÖPARENS MARTYRIUM
Minnesdag
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 1994:
Läsning Jer 1:17–19
Herrens ord kom till mig, han sade: »Så omgjorda nu du dina höfter, och stå upp och tala till dem allt vad jag befaller dig. Var inte förfärad för dem, för att jag inte må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem. Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Judas kungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot folket i allmänhet, så att de inte skall bli dig övermäktiga, om de vill strida mot dig. Ty jag är med dig, säger Herren, och jag vill hjälpa dig.«
Responsoriepsalm Ps 71:1–4a, 5–6b, 15ab, 17 (R. 15)
R. Min mun skall förkunna din rättfärdighet.
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
Rädda och befria mig i din rättfärdighet,
hör min bön och hjälp mig. R.
Var mig en klippa där jag får bo
och dit jag alltid kan fly,
ty du har lovat mig din hjälp,
du är mitt bergfäste och min borg.
Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld. R.
Du, Herre, min Gud, är mitt hopp,
min tillförsikt alltifrån min ungdom.
Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,
du har förlöst mig ur min moders liv. R.
Min mun skall förkunna din rättfärdighet,
hela dagen din godhet.
Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,
och än i dag förkunnar jag dina under. R.
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 2023:
Läsning Jer 1:17–19
Herrens ord kom till mig :
Fäst upp dina kläder,
res dig och säg till dem
allt vad jag befaller dig !
Var inte förskräckt för dem,
ty då slår jag dig med skräck inför dem.
Se, jag gör dig i dag
till en befäst stad,
en pelare av järn, en mur av koppar,
som håller stånd mot hela landet,
mot Judas kungar och dess stormän,
mot prästerna och folket i landet.
De skall angripa dig,
men de skall inte besegra dig,
ty jag är med dig,
säger Herren,
och jag skall rädda dig.
Responsoriepsalm Ps 71:1–4a, 5–6b, 15ab, 17 (R. jfr 15a)
R. Min mun skall förkunna din räddning.
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
Rädda och befria mig i din rättfärdighet,
hör min bön och hjälp mig. R.
Var mig en klippa där jag får bo
och dit jag alltid kan fly.
Ty du har lovat mig din hjälp,
du är mitt bergfäste och min borg.
Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld. R.
Du, Herre, min Gud, är mitt hopp,
min tillförsikt alltifrån min ungdom.
Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,
du har förlöst mig ur min moders liv. R.
Min mun skall förkunna din rättfärdighet,
hela dagen din godhet.
Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,
och än i dag förkunnar jag dina under. R.
Halleluja Matt 5:10
V. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem hör himmelriket till.
Evangelium Mark 6:17–29
Vid den tiden hade Herodes låtit gripa Johannes och sätta honom i fängelse. Anledningen till det var Herodias, hans bror Filippos hustru. Henne hade han gift sig med, och Johannes hade sagt till Herodes: »Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med din brors hustru.« Därför var Herodias förbittrad på honom och ville döda honom, men kunde inte. Ty Herodes hade respekt för Johannes, som han visste var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom, och när han hade hört honom kände han sig mycket osäker och ville höra mer av honom. Men en dag kom hennes tillfälle, och det var när Herodes firade sin födelsedag med ett gästabud för sina stormän och överstarna och de främsta i Galileen. Herodias dotter kom då in och dansade så att Herodes och hans gäster blev förtjusta. Kungen sade till flickan: »Be mig om vad du vill, och du skall få det.« Och han lovade och svor: »Vad du än ber mig om skall jag ge dig, om det så vore halva mitt rike.« Då gick hon ut och frågade sin mor: »Vad skall jag be om?« Hon svarade: »Johannes döparens huvud.« Flickan skyndade in till kungen och bad honom: »Jag vill att du genast ger mig Johannes döparens huvud på ett fat.« Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte säga nej till henne utan skickade en livvakt med befallning att hämta Johannes huvud. Soldaten gick och halshögg honom i fängelset och kom sedan med hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor. Men när Johannes lärjungar fick reda på det, kom de dit och hämtade hans döda kropp och lade den i en grav.