Torsdag den 26 december
S:T STEFANOS, DEN FÖRSTE MARTYREN
Fest
Läsning Apg 6:8–10; 7:54–60
Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. Då uppträdde några medlemmar i den synagoga som kallades De frigivnas (dit hörde folk från Kyrene, Alexandria, Kilikien och Asien) och började disputera med Stefanos. Men de kunde inte hävda sig mot visdomen och anden i det han sade.
När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder. Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida, och han sade: »Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.« Då ropade de högt och höll för öronen, och alla störtade sig över honom på en gång och släpade ut honom ur staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul. Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: »Herre Jesus, ta emot min ande.« Han föll på knä och ropade högt: »Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.« Med de orden dog han.
Responsoriepsalm Ps 31:3c–4, 6, 8ab, 16b–17 (R. 6a)
Ur Lektionarium för vardagar band IVb utgivet 1994:
R. Herre, i din hand befaller jag min ande.
Var mig en fast klippa, en borg till min frälsning.
Ty du är mitt bergfäste och min borg,
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig. R.
I din hand befaller jag min ande,
du räddar mig, Herre, du trofaste Gud.
Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd,
att du ser till mitt lidande. R.
Rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare,
låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
fräls mig genom din nåd. R.
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 2023:
R. Herre, i dina händer lämnar jag min ande.
Vänd ditt öra till mig, skynda att rädda mig,
var mig en fast klippa,
en borg som blir min räddning. R.
Ty du är mitt bergfäste och min borg,
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
Du skall dra mig ur det nät som de lade ut för mig,
ty du är mitt värn. R.
I dina händer lämnar jag min ande,
du befriar mig, Herre, du sanne Gud.
Jag hatar dem som håller sig till fåfängliga avgudar,
men jag förtröstar på Herren. R.
Jag vill jubla och vara glad över din nåd,
ty du såg till mitt lidande,
du tog dig an mig när jag var i nöd. R.
Rädda mig från mina fienders hand
och från mina förföljare.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
hjälp mig i din nåd. R.
Halleluja Ps 118:26–27
V. Välsignad vare han som kom i Herrens namn.
Herren är Gud, och han gav oss ljus.
Evangelium Matt 10:17–22
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor. Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem och hedningarna. Men när man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Ty i det ögonblicket kommer det ni skall säga att läggas i er mun, och det är inte ni som talar, utan er faders ande talar genom er. Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad.«