Heliga portar
Jubelåret invigs med att påven på julafton 2024 öppnar den heliga porten i Peterskyrkan. Under dagarna som följer öppnas de heliga portarna i de övriga påvliga basilikorna i Rom:
- Lateranbasilikan (öppnas 29 december)
- Basilikan Santa Maria Maggiore (öppnas 1 januari)
- Paulusbasilikan utanför murarna (öppnas 5 januari)
Öppnandet av de heliga portarna är symboliskt för jubelårets erbjudande att ge de troende en "extraordinär väg" till frälsning. Att passera genom den heliga porten betyder att man lämnar den här världen och går in i Guds närvaro. Den heliga porten symboliserar Jesus Kristus.
De fyra heliga portarna i de påvliga basilikorna i Rom står öppna under hela jubelåret – och endast då. När jubelåret avslutas stängs de heliga portarna och det sker den 28 december 2025.
Under "Barmhärtighetens år" 2016 hade även domkyrkorna i de katolska stiften runtom i världen heliga portar men så är det inte detta jubelår.
Vad förväntas av en pilgrim till en helig port?
Att komma fram till den heliga porten är att ha nått målet för en vallfärd. En vallfärd är en av många möjliga särskilda gärningar som uttrycker viljan till fullständig förnyelse och fortsatt medvandring med kyrkan på orten och i hela världen.
Som pilgrim ska man ta emot försoningens sakrament; man biktar sig, för att vara i “nådens tillstånd”. Pilgrimen måste vara medveten om att inte genom svår synd ha skilt sig från nåden, Guds Ande måste åter ha tagit sin boning i syndaren. Först då blir pilgrimen beredd att gå vidare på den kristnes väg. Efter en fullständig bikt går pilgrimen till den heliga kommunionen.
Pilgrimen ber sedan i enlighet med den helige Faderns intentioner; bönen skall stå i en form av andlig gemenskap med kyrkans högste herde, Petri efterföljare. Denna bön har ingen fastställd form - man kan be Fader vår eller Var hälsad Maria, men också någon annan bön, även en fritt formulerad. Det väsentliga är alltså denna inre gemenskap med påven och därmed med hela kyrkan.
