Förintelsens minnesdag - kyrkans tydliga nej till antisemitism

Den 27 januari, på Förintelsens minnesdag, minns vi de ofattbara brott som begicks av det tyska Tredje Riket och dess allierade på 1930- och 1940-talet. Brotten – massmord på främst miljoner judar, men också romer, slaviska folk, präster, ordensfolk och HBTQ-personer, var resultatet av en nazistisk ideologi som tilläts växa och dominera i stora delar av Europa.

Förintelsens minnesdag ska påminna oss om det ansvar vi har att alltid stå emot antisemitism och hat mot vår nästa. För katolska kyrkan är detta ansvar djupt förankrat i dess lära och lärdomar efter andra världskriget.

Påve Leo XIV tog upp detta när kyrkan i höstas uppmärksammade 60 år av Andra Vatikankonciliets deklaration Nostra aetate.

– Nostra aetate tar avstånd från alla former av antisemitism, sa påve Leo.

– Kyrkan förkastar alla former av diskriminering eller trakasserier på grund av ras, hudfärg, levnadssätt eller religion.

Nostra aetate, som tillkom med Förintelsens fasor färska i det kollektiva minnet, avvisar uttryckligen det tidigare vanliga narrativet om att judar som folk skulle vara ansvariga för Jesu död. Dokumentet, som initierades av påven Johannes XXIII och antogs 1965, slår fast att all antisemitism, oavsett tid och avsändare, är förkastlig och att förakt mot judar strider mot evangeliet självt.

Vid 60-årsjubileet av Nostra aetate betonade påve Leo att dokumentet utgör en vägledning för kyrkans undervisning och praxis. Han påminde om kristendomens rötter i judendomen och om att respekt för det judiska folket inte är en politisk hållning, utan en konsekvens av katolsk tro.

Han har även vid andra tillfällen understrukit att minnet av Förintelsen manar kyrkan att fortsätta den judisk-kristna dialogen och att aktivt motverka varje form av diskriminering och religiöst hat.

Deklarationen Nostra aetate i svensk översättning finns på Veritas förlags hemsida. 

På andra språk hittar man Nostra aetate på Heliga Stolens hemsida.