Invigning av kyrkan S:ta Maria, kyrkans moder, i Kristianstad

Lördagen den 3 januari 2026 invigde kardinal Anders Arborelius kyrkan S:ta Maria, kyrkans moder, i Kristianstad. 

Kyrkoherden i S:t Andreas församling, Hässleholm-Kristianstad, p. Wieslaw Badan OMI tillsammans med kardinalen:

Tillbedjansaltarskåpet, altaret, ambon och korsvägsstationerna är samtliga verk som skapats av konstnärerna Mariusz och Kamil Drapikowski från Drapikowski Studio i Gdańsk, Polen.

Konstnärernas beskrivning:

Detta verk, denna ”stjärna på Maria, Fredens Drottnings mantel” är en del av ett världsomspännande initiativ för fredsbön som leds av gemenskapen Communita Regina Della Pace, vars mål är att sprida tillbedjan av det heliga sakramentet för fred. Altarskåpet har en form av en triptyk. Dess centrala del är ett tabernakel för tillbedjan, Hela kompositionen hänvisar till det himmelska Jerusalem. Inuti tabernaklet finns ett kors, omgivet av en törnekrona – symboler för Guds barmhärtighet.

Altarskåpet omges av en krans av gyllene och vita rosor – symboler för Marias andliga skönhet. Den gyllene rosen påminner om Jungfru Marias titlar som ”Himmelens Drottning” och ”Hemlighetsfulla Ros”, medan den vita rosen hänvisar till hennes obefläckade avlelse och renhet. Kompositionen visar Maria som Kyrkans Moder, andlig vägledare för tillbedjan och fred. Altarskåpets bakgrund utgörs av en rund skiva som för tankarna till vindens rörelser på vattnet – ett tecken på den Helige Ande och en symbolisk källa till liv. Det är en hänvisning till Jesu ord i Johannesevangeliet: ”ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten” (Joh 7:38). Det är också en hänvisning till Lumen gentium, ett dokument från Andra Vatikankonciliet, där eukaristin beskrivs som ”källa och höjdpunkt” för det kristna livet (Lumen gentium, Om kyrkan, nr 11, Sacrosanctum concilium, Om den heliga liturgin, nr 10).

På altarskåpets sidodörrar finns kors från olika kristna traditioner, inspirerade av pilgrimskorsen från Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Närvaron av dessa symboler understryker önskan om enhet inom kyrkan i dess mångfald, vilket låg den helige Johannes Paulus II varmt om hjärtat. De sammanflätas med inskriptionen ” Adoramus te, Christe et benedicimus tibi, quia per sanctam crucem tuam redemisti mundum ” – ”Vi tillber dig Kristus och prisar dig. Ty genom ditt heliga kors har du återlöst världen.”– ett uttryck för kyrkans gemensamma bön.

I de fyra hörnen av altarskåpet har scener ur den Heliga Familjens liv huggits ut – från födelsen i Betlehem, via frambärandet i templet och flykten till Egypten, till återfinnandet av Jesus i templet – de skapar en familjär och mänsklig kontext kring mysteriet med den eukaristiska närvaron. Altarskåpet är omslutet av en ram som symboliserar murarna i det himmelska Jerusalem, med pärlor i de tolv portarna, naturligt formade till ett kors – ett tecken för frälsning. Hela altarskåpet påminner om en port eller ett öppet fönster – en bild hämtad från liknelsen om den förlorade sonen. Fadern som väntar på sin sons återkomst symboliserar Kristus, som i det heliga sakramentet ständigt väntar med öppet hjärta på var och en av oss.