Kallad till präst?

Vad är en präst?

En präst är en man som viger sitt liv åt Gud på ett särskilt sätt. En präst delar sin kallelse med alla kristna som vill vara tecken i världen för att Gud finns och ger liv. Prästen ska leva med Jesus som förebild och på så sätt visa hans kärlek och omtanke.

Prästvigningen ger prästen fullmakt att tala och handla i Jesu Kristi namn i förkunnelsen av evangeliet och förmedlandet av sakramenten. Prästen gör Kristus närvarande i kyrkan på många sätt:

- Som förkunnare av Guds ord: Han skall förkunna evangeliet så att det når fram till dagens människor och blir till liv hos dem.

- Som förvaltare av sakramenten - och då särskilt eukaristin - som är centrum och höjdpunkt i den prästerliga tjänsten.

- Som herde: prästen ska samla och bygga upp församlingen, leda och föra den på den gode herdens sätt och särskilt värna de svaga och utsatta.

Vad gör en präst?

Prästen förkunnar evangeliet, undervisar i tron och leder församlingen. Det sker då han firar och delar ut sakramenten: dopet, bikten, mässan, vigseln och de sjukas smörjelse.

En viktig del av prästens uppgifter är att bedriva själavård. Själavård är kyrkans omsorg om den enskildes andliga välbefinnande. Själavården kan vara ett vägledande samtal eller ett samtal utifrån ett specifikt behov. Ett själavårdande samtal skiljer sig från ett vanligt samtal genom att det också handlar om Gud och andlighet. Det själavårdande samtalet ska hjälpa människor i deras andliga sökande och vara en väg till inre mognad och fördjupning.

En del av prästens arbete utförs i samarbete med andra kristna samfund och kyrkor. Andra delar av arbetet görs tillsammans med olika samhälleliga organisationer som arbetar för människors bästa på olika sätt.

En katolsk präst är alltid i tjänst. Prästen ska vara en kanal mellan människor och Gud. Det betyder att ta sig an människorna med deras problem, be för dem och med dem.

Det finns ungefär 414 000 st katolska präster i tjänst över hela världen (Källa: Agenzia Fides 2021). I Sverige fanns det år 2020 169 st.

Bön

Prästen har vigt sitt liv åt Gud och kyrkan. Han lovade - när han blev vigd till präst - att be för världen, de kristna och kyrkan. Därför ber han varje dag tidegärden. Det är i huvudsak Psaltarens psalmer tillsammans med läsningar ur Bibeln och kyrkofäderna. Tidebönen ber prästen minst fem gånger per dag, utspritt över hela dagen.

Prästen har också en daglig stunds kontemplation med meditation eller inre bön. Den sker i tystnad och syftar till att genom t.ex. läsning av en bibeltext eller en andlig bok komma till inre samling och stillhet och att så möta Gud.

Att leva i celibat

Katolska präster är som regel inte gifta, utan lever i celibat. Tanken med detta är att prästen ska ge all sin kärlek och energi åt Gud och de troende. Det är ett offer de gör för att helt tillhöra Gud och kunna tjäna honom i sina medmänniskor. Jesus var ogift och prästen representerar honom.

Grunden till celibatet är Guds kallelse. Prästen lever detta för himmelrikets skull och för att stå helt öppen mot alla i sin tjänst.

Vad är en kallelse?

Att bli präst är inte att välja ett yrke - det är en kallelse som präglar personens innersta identitet. Man handlar inte bara som präst: man är präst. Kallelsen är för det mesta någonting som växer fram; en process som så småningom, genom bön och reflexion, leder fram till ett beslut.

Tecken på en prästkallelse kan vara att mässan, bönen och bibelläsningen känns viktig, att det finns en uppriktighet i att utföra Guds vilja och att man är beredd att tjäna Kristus i sina medmänniskor. Det är dock inte bara den egna personliga önskan att bli präst som avgör; kyrkan prövar också äktheten i en kallelse.

Stiftspräst eller ordenspräst?

Stiftspräster står under en biskop i ett stift.

Ordenspräster tillhör en ordensgemenskap som exempelvis jesuitorden, dominikanorden, karmelitorden etc. En ordenspräst lyder under sin orden och kan skickas vart som helst i världen för att tjänstgöra. Ordnarna är självständiga organisationer med egna mål och regelverk som inte lyder under stiften men som samarbetar med dem.

I Stockholms katolska stift är hälften av prästerna stiftspräster och hälften ordenspräster.

Prästvigningen

Vigningen är det sakrament genom vilket kyrkan viger någon till biskop, präst eller diakon. Jesus utsåg tolv apostlar och gav dem fullmakt och myndighet att undervisa i hans namn. Denna fullmakt har förmedlats till biskoparna, apostlarnas efterträdare, och de förmedlar den vidare när de viger präster och diakoner till sina medhjälpare. De ber då över och lägger händerna på den som ska vigas som ett tecken på att uppdraget från Kristus förs vidare.

Prästen vigs till ämbetet att biträda biskopen i uppgiften att leda en församling, att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten.

Vad är ett prästseminarium?

Seminariet är mer än en ren utbildningsanstalt. De som blir antagna har för avsikt att bli präster och vill pröva sin kallelse för att så småningom nå fram till ett slutgiltigt beslut. Tiden på prästseminariet är till för att skapa större klarhet för både kandidaten och för stiftets biskop. Seminariet försöker därför vara en andlig och mänsklig gemenskap som främjar en prästkallelse.

Den gemensamma studiemiljön, gudstjänstlivet och boendet under ledning av seminariets rektor och och andlige ledare ska utgöra en god jordmån för en prästkallelses utveckling och mognad. Daglig mässa, bön, meditation och reflexion utgör en viktig del av utbildningen, eftersom en präst är kallad att handla i Kristi ställe och måste försöka efterlikna honom.

Det finns ca 7 000 st katolska prästseminarier i hela världen med ungefär 117 000 seminarister. Ungefär hälften tillhör stiftsseminarier och hälften ordensseminarier. (Källa: The Pontifical Yearbook 2017)

Prästseminariet i Stockholms katolska stift

Prästseminariet är Stockholms katolska stifts utbildningsorgan för blivande präster i katolska kyrkan i Sverige. Det är beläget i centrala Uppsala. På seminariet bor man tillsammans med andra som vill pröva sin kallelse under ledning av rektor och spiritual. Studier varvas med bön, gudstjänster och andra aktiviteter som främjar en kallelse.

Hela utbildningen omfattar en tid av sex till sju år. Det första året är ett propedeutiskt år, då man får möjlighet att pröva sin kallelse på ett mer grundläggande plan. Man läser vissa översiktskurser i filosofi och teologi men tonvikten ligger på det andliga planet. Därefter följer gedigna studier i filosofi och teologi samt språken latin och grekiska. Ett av åren är förlagt till Rom. Det sista året är mer praktiskt orienterat med tonvikt på pastoral verksamhet.

Ansökan

Om Du funderar på att bli katolsk präst skall du i första hand vända dig till din själasörjare och församlingspräst. Ta därefter kontakt med prästseminariets rektor f. Benoy Jose.

Kallad.se - hemsidan om prästkallelser

Arbetsgruppen för stiftsprästkallelser har tagit fram en hemsida med information till den som funderar på att kanske bli präst: www.kallad.se Välkommen!