Söndag den 14 september
DET HELIGA KORSETS UPPHÖJELSE
Fest
Ur Lektionarium för vardagar band IVb utgivet 1994:
Första läsningen 4 Mos 21:4–9
Israel bröt upp från berget Hor och tog vägen åt Röda havet till för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: »Varför har ni fört oss upp ur Egypten, så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ vämjes vid den usla föda vi får.« Då sände Herren giftiga ormar bland folket, och dessa bet folket. Och mycket folk i Israel blev dödat. Då kom folket till Mose och sade: »Vi har syndat därmed att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.« Och Mose bad för folket. Då sade Herren till Mose: »Gör dig en orm och sätt upp den på en stång. Sedan må var och en som har blivit ormbiten se på den, så skall han bli vid liv.« Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång. När sedan någon hade blivit biten av en orm, såg han upp på kopparormen och blev så vid liv.
Responsoriepsalm Ps 78:1–2, 34–38 (R. jfr 7b)
R. Glöm inte Herrens verk!
Lyssna, mitt folk, till min undervisning,
böj era öron till min muns ord.
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,
uppenbara förborgade ting från fordom. R.
När han dräpte folket, frågade de efter honom
och vände om och sökte Gud.
De tänkte då på att Gud var deras klippa
och att Gud den Högste var deras förlossare. R.
De talade inställsamt för honom med sin mun
och hycklade för honom med sin tunga.
Men deras hjärtan höll sig inte ståndaktigt vid honom,
och de var inte trogna i hans förbund. R.
Dock, han är barmhärtig,
han förlåter missgärning,
och han vill inte fördärva.
Därför avvände han ofta sin vrede,
han lät ej hela sin förtörnelse bryta fram. R.
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 2023:
Första läsningen 4 Mos 21:4–9
Under vandringen blev folket otåligt och klandrade både Gud och Mose: ”Varför har ni fört oss ut ur Egypten för att dö i öknen ? Här finns inget att äta och dricka. Vi är utleda på den usla maten.”
Då skickade Herren ormar mot folket, giftormar som bet israeliterna så att många av dem dog. Folket kom till Mose och sade : ”Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.”
Mose bad för folket, och Herren sade till Mose : ”Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.” Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva.
Responsoriepsalm Ps 78:1–2, 34–38 (R. jfr 7b)
R. Glöm inte Herrens gärningar!
Lyssna, mitt folk, till min undervisning,
vänd era öron till mina ord.
Jag vill öppna min mun till att lära er,
uppenbara förborgade ting från fordom. R.
När Gud hade slagit dem, sökte de honom
och vände genast om till honom.
De tänkte på att Gud var deras klippa,
att Gud den Högste var deras befriare. R.
De talade inställsamt för honom med sin mun
och hycklade för honom med sin tunga.
Men de höll sig inte till honom av hjärtat,
de var inte trogna hans förbund. R.
Dock, han är barmhärtig,
han förlät deras synd
och ville inte förinta sitt folk.
Därför avvände han ofta sin vrede
och lät inte hela sin förtörnelse bryta fram. R
Andra läsningen Fil 2:6–11
Kristus Jesus ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud, utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa, gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.
Halleluja
V. Vi tillber dig, Herre Jesus Kristus, och prisar dig,
ty genom ditt kors har du återlöst världen.
Evangelium Joh 3:13–17
Vid den tiden sade Jesus till Nikodemos: »Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen. Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.«