Måndag den 15 september
JUNGFRU MARIAS SMÄRTOR
Minnesdag
Sekvensen Stabat mater kan sjungas före (Halleluja och) evangeliet.
Läsning Heb 5:7–9
Under sitt liv på jorden uppsände Kristus med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. Fast han var son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning.
Responsoriepsalm Ps 31:2–6, 15–16, 20 (R. 17b)
Ur Lektionarium för vardagar band IVb utgivet 1994:
R. Hjälp mig, Herre, i din nåd.
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam,
befria mig i din rättfärdighet.
Vänd ditt öra till mig, skynda att rädda mig,
var mig en fast klippa, en borg som blir min räddning. R.
Ty du är mitt bergfäste och min borg,
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
Du skall dra mig ur det nät som de lade ut för mig,
ty du är mitt värn.
I din hand befaller jag min ande,
du befriar mig, Herre, du trofaste Gud. R.
Men jag förtröstar på dig,
Herre, jag säger: »Du är min Gud.«
Min tid står i dina händer,
rädda mig från mina fienders hand
och mina förföljare. R.
Stor är din godhet,
den du förvarar åt dem som fruktar dig,
och i allas åsyn bevisar dem
som tar sin tillflykt till dig! R.
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 2023:
R. Herre, rädda mig i din stora barmhärtighet.
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam,
befria mig i din rättfärdighet. R.
Vänd ditt öra till mig,
skynda att rädda mig,
var mig en fast klippa,
en borg som blir min räddning. R.
Ty du är mitt bergfäste och min borg,
och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
Du skall dra mig ur det nät som de lade ut för mig,
ty du är mitt värn. R.
I dina händer lämnar jag min ande,
du befriar mig, Herre, du sanne Gud.
Jag förtröstar på dig,
Herre, jag säger : ”Du är min Gud.” R.
Min tid står i dina händer,
rädda mig från mina fienders hand
och från mina förföljare. R.
Stor är din godhet,
den du förvarar åt dem som fruktar dig
och i allas åsyn bevisar
dem som tar sin tillflykt till dig. R.
Sekvens
- Under korset står Maria
sörjande vid sonens sida
där han dör för syndig värld.
- Jesu plågor henne bränner
och hon modershjärtat känner
genomborrat av ett svärd.
- O hur sorgsen, hur bedrövad
övergiven, tröst berövad
är Guds moder i sin nöd!
- Vem kan fatta vad hon lidit
och hur hennes hjärta svidit
under sonens bittra död.
- För oss fallna mänskor plågad
smärtans kalk, till brädden rågad,
hon nu sonen tömma ser,
- och hon hör emellan ropen
från den grymma pöbelhopen
hur han till sin Fader ber.
- Kunde nu mitt hårda hjärta
känna något av din smärta
och din övergivenhet.
- Kunde jag med dig få känna
Jesu kval mitt hjärta bränna
i hans dödsstunds bitterhet.
- Jesu moder vid din sida
vill jag stå och med dig lida
i min Herres bittra nöd.
- Här vid korset vill jag dröja
och i ödmjukhet mig böja
för hans lidande och död.
- Bed för mig att jag må lära
att med Jesus korset bära
när min sista timme slår.
- Bed att jag ej honom sviker
och ej från hans sida viker
tills jag evigt målet når.
Halleluja
V. Salig är du jungfru Maria,
som utan död fick martyriets segerkrans
under Herrens kors.
Evangelium Joh 19:25–27
Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: »Kvinna, där är din son.« Sedan sade han till lärjungen: »Där är din mor.« Från den stunden hade hon sitt hem hos lärjungen.
eller:
Evangelium Luk 2:33–35
Jesu far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. Och Symeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: »Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid — ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd — för att mångas innersta tankar skall komma i dagen. «