Hoppa till innehåll

Söndag den 2 november

ALLA SJÄLARS DAG

 

Ur Lektionarium för vardagar band IVb utgivet 1994:

 

Första läsningen 2 Mack 12:43–46

 

Efter striden mot Gorgias ordnade Judas en insamling som var och en fick bidra till. Så kunde han skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå, hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud. Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.

 

Responsoriepsalm Ps 103:8–10, 13–18 (R. Ps 37:39a)

 

R. De rättfärdigas frälsning kommer från Herren.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     långmodig och stor i mildhet.

Han går inte ständigt till rätta

     och behåller ej vrede för evigt. R.

 

Han handlar inte med oss efter våra synder

     och vedergäller oss inte efter våra missgärningar.

Som en fader förbarmar sig över barnen,

     så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom. R.

 

Ty han vet vad för ett verk vi är,

     han tänker på att vi är stoft.

En människas dagar är som gräset,

     hon blomstrar som ett blomster på marken.

När vinden går över det, då är det inte mer,

     och dess plats vet inte mer av det. R.

 

Men Herrens nåd varar från evighet till evighet

     över dem som fruktar honom

     och hans rättfärdighet intill barnbarn,

när man håller hans förbund

     och tänker på hans befallningar och gör efter dem. R.

 

Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2000:

 

Första läsningen 2 Mack 12:43–46

 

Genom att ordna en insamling som var och en fick bidra till. Så kunde Judas Mackabáios skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå, hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud

 

Responsoriepsalm Ps 103:8–10, 13–18 (R. Ps 37:39a)

 

R. De rättfärdigas räddning kommer från Herren.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     sen till vrede och rik på kärlek.

Han handlar inte mot oss som vi förtjänat,

     han ger oss inte våra synders lön. R.

 

Som en far visar ömhet mot barnen,

     så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom.

Ty han vet hur vi är skapade,

     han minns att vi är mull. R.

 

Människans dagar är som gräset:

     hon spirar som blomman på marken,

så sveper vinden fram, och den är borta,

     platsen där den stod är tom. R.

 

Men evigt varar Herrens nåd

     mot dem som fruktar honom.

Hans trofasthet når till kommande släkten,

     när man håller hans förbund. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band IVb utgivet 2023:

 

Första läsningen 2 Mack 12:43–46

 

Genom att ordna en insamling som var och en fick bidra till. Så kunde Judas, israelernas ledare, skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå, hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud.

     Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.

 

Responsoriepsalm Ps 103:8–10, 13–18 (R. Ps 37:39a)

 

R. Barmhärtig och nådig är Herren eller Till de rättfärdiga kommer räddning från Herren.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     sen till vrede och rik på kärlek.

Han handlar inte med oss efter våra synder

     och vedergäller oss inte efter våra missgärningar. R.

 

Som en fader förbarmar sig över barnen,

     så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.

Ty han vet hur vi är danade,

     han tänker på att vi är stoft. R.

 

En människas dagar är som gräset,

     hon blomstrar som ett blomster på marken.

När vinden går däröver, då finns det inte mer,

     och platsen där hon stod är tom. R.

 

Men Herrens nåd varar från evighet till evighet

     över dem som fruktar honom

     och hans rättfärdighet intill barnbarn,

när man håller hans förbund

     och tänker på hans befallningar och gör efter dem. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar för söndagar årgång C utgivet 2025:

 

Första läsningen 2 Mack 12:43–46

Judas Mackabáios ordnade en insamling som var och en fick bidra till. Så kunde han skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer.

     Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå, hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud. Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd.

 

Responsoriepsalm Ps 103:8–10, 13–18 (R. Ps 37:39a)

 

R. Till de rättfärdiga kommer räddning från Herren.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     sen till vrede och rik på kärlek.

Han handlar inte med oss efter våra synder

     och vedergäller oss inte efter våra missgärningar. R.

 

Som en fader förbarmar sig över barnen,

     så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.

Ty han vet hur vi är danade,

     han tänker på att vi är stoft. R.

 

En människas dagar är som gräset,

     hon blomstrar som ett blomster på marken.

När vinden går däröver, då finns det inte mer,

     och platsen där hon stod är tom. R.

 

Men Herrens nåd varar från evighet till evighet

     över dem som fruktar honom

och hans rättfärdighet intill barnbarn,

     när man håller hans förbund. R.

 

Andra läsningen 2 Kor 4:14 – 5:1

 

Jag vet att han som uppväckt herren Jesus skall uppväcka mig med Jesus och låta mig träda fram tillsammans med er. Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära.

     Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner, förnyas min inre människa dag för dag. Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. Vi vet att då det tält som är vår jordiska boning rivs ner, har Gud en byggnad åt oss i himlen, en evig boning som inte är gjord av människohand.

 

Halleluja Joh 3:16

V. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son,

för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.

 

Evangelium Joh 11:32–45

 

Vid den tiden kom Maria dit där Jesus var. När hon fick se honom, kastade hon sig för hans fötter och sade: »Herre, om du hade varit här, hade min bror inte dött.« När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät, blev han upprörd och skakad i sitt innersta, och han frågade: »Var har ni lagt honom?« De sade: »Herre, kom och se.« Jesus föll i gråt. Då sade judarna: »Se, hur mycket han höll av honom.« Men några av dem sade: »Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?« Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen. Jesus sade: »Ta bort stenen.« Den dödes syster Marta sade då: »Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.« Jesus sade till henne: »Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?« De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: »Fader, jag tackar dig för att du har hört mig. Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig.« Sedan ropade han med hög röst: »Lasaros, kom ut.« Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: »Gör honom fri och låt honom gå.«

                      Många av judarna, de som hade gått ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom tilltro på honom.