Zélie och Louis Martin

Louis (1823-1894) och Zélie (1831-1877) Martin är mest kända som Thérèse av Jesusbarnets far och mor. De är förebilder för alla katolska föräldrar och det första gifta paret som har blivit kanoniserade. De saligförklarades år 2008 av påve Benedikt XVI och helgonförklarades av påve Franciskus i oktober 2015.

Parets yngsta dotter; Thérèse av Lisieux, är ett av världens mest älskade helgon.

Familjen Martin

Louis föddes i Bordeaux 1823. Han hade en önskan om att gå i kloster men när det inte blev så utbildade han sig till urmakare.

Zélie Guerin föddes 1831. Även hon hade hoppats inträda i kloster men förstod att det inte var Guds vilja och utbildade sig istället i att tillverka de berömda Alenconspetsarna. Hon blev mycket skicklig och spetstillverkningen kom att bli familjens huvudsakliga inkomstkälla.

Louis och Zelie gifte sig 1858 i Alencon. De var mycket lyckliga tillsammans och fick nio barn. Fyra av barnen dog i späd ålder. De fem döttrar som överlevde; Pauline, Marie, Léonie, Céline och Thérèse blev alla nunnor.

Familjen levde ett bekvämt liv men sörjde sina fyra små barns död och var tvungna att hantera dottern Léonie som hade svårigheter av olika slag. De vacklade ändå aldrig i sin tro, hängivenhet och fromhet. De visade omsorg om svaga och behövande och ledde dagliga bönestunder i hemmet. Lilla Thérèse skrev senare: "Gud gav mig en far och en mor som var mer värdiga himlen än jorden".

Zélie Martin drabbades av bröstancer och dog 1877 i en ålder av 45 år. Efter hennes död flyttade Louis och hans fem döttrar till Lisieux. Louis var en omtänksam far och försökte på alla sätt göra livet lättare för sina flickor.

Fem döttrar i kloster

Pauline var den första av döttrarna att gå in i karmelitklostret i Lisieux och Marie och Thérèse följde samma väg. Strax efter att Thérèse hade inträtt i klostret drabbades Louis av en hjärnblödning. Därefter fick han en åderförkalkning som gjorde honom rullstolsbunden och som även orsakade psykiska problem. Han led svårt av sin sjukdom och dog 1894.

Céline, som hade hjälpt och vårdat fadern inträdde efter hans död även hon i karmelitklostret. Också Léonie valde senare att gå i kloster. Hon trädde in i Visitationsklostret i Caen. År 2015 öppnades en process för saligförklaring av Léonie.