Hoppa till innehåll

Synoden

GEMENSKAP - DELAKTIGHET - MISSION

Påve Franciskus har beslutat att en synodal process ska genomföras för hela katolska kyrkan. Processen startade i oktober 2021 och ska avslutas med en biskopssynod som äger rum i Vatikanen i oktober 2024.

 

Material från de olika faserna i den synodala processen:

 

Vad är en biskopssynod?

Nästan vartannat år sedan 1967 har kyrkan sammankallat biskopssynoder. Biskopssynoder är inte beslutande församlingar utan fungerar som rådgivande organ till påven.

Synoder är inget nytt kyrkligt fenomen, de förekom redan i fornkyrkan. Men i september 1965, mot slutet av Andra Vatikankonciliet, beslöt den dåvarande påven Paulus VI att katolska biskopar från olika delar av världen skulle börja samlas mera regelbundet till synoder i Rom för att samtala om frågor av betydelse för kyrkan på global nivå. Under påven Franciskus har hittills tre sådana biskopssynoder ägt rum: familjesynoden år 2015, ungdomssynoden år 2018, och Amazonassynoden år 2019.

Biskopssynoden i oktober 2023 hade synodalitet som tema och  anordnas i två delar: en i oktober 2023 och en i oktober 2024. Temat för synoden sammanfattas i tre nyckelord: gemenskap, delaktighet och mission.

 

Varför en världsomspännande synodal process?

Påvens syfte med den universella synodala processen är att ge hela kyrkan, alla troende, möjlighet att lyssna både till varandra och att öppna oss för vad den Helige Ande vill säga till kyrkan i vår tid.

Påve Franciskus har vidareutvecklat kyrkans synodala tradition för vår egen tid och infört att biskopssynoderna ska föregås av en bred process av förberedelser på lokalplanet i de katolska stiften runt om i världen. Det är alltså inte endast biskopar utan alla de troende- och inte minst de som befinner si kyrkans periferi - som är inbjudna att bidra med förslag inom ramen för en längre reflektionsprocess. Även ordensgemenskaper, katolska högskolor och kyrkliga rörelser är välkomna att delta i den förberedande processen..

Kyrkan styrs av sina biskopar och påven fattar besluten. Den synodala processen innebär inte att kyrkan nu blir demokratisk och att den kommer att byta ut sin hierarkiska organisationsform. Processen handlar om att lyssna på varandra och att lyssna på vad Gud vill säga oss.

 

Hur har den synodala processen sett ut?

Hela detta projekt har koordinerats av ett generalsekretariat i Vatikanen under ledning av den maltesiske kardinalen Mario Grech.

 

Vad kan man förvänta sig att den synodala processen ska leda fram till?

En bred synodal process där många kommer till tals gör att missförhållanden lättare kan lyftas fram i dagsljuset och att nya infallsvinklar kan läggas på ingrodda problem. I vissa fall kan det leda till reformer av kyrkliga strukturer. Reformerna ska då både motverka inomkyrkliga missförhållanden, främja de troendes helgelse, samt bidra till att världen blir en mera hel och human plats att leva på.

En kritik som har framförts apropå de tre föregående biskopssynoderna är att de i slutändan inte har lett fram till de reformer och förändringar som många hoppats på. Men som påven uppfattar saken förnyas kyrkan inte främst genom strukturreformer ”uppifrån”. Förnyelsen kommer snarare ”nedifrån”, genom alla som låter livet genomsyras av tron i sin vardag. Kyrkan förnyas alltså inifrån tron, genom människor som lever inspirerade av Kristi evangelium.

 

Vad kan man inte förvänta sig att den synodala processen ska leda fram till?

Den synodala processen kommer inte att lösa alla bekymmer och problem. Den synodala processen är inte tänkt att vara en önskelista från enskilda individer om förändringar i kyrkan. Processen handlar om att lyssna på varandra och att lyssna på vad Gud vill säga oss.

Även om alla som vill ska få komma till tals på församlingsnivå kan man inte förvänta sig att specifika åsikter eller förslag når påven och biskopssynoden eftersom dokumenten från församlingarnas möten måste sammanfattas i flera led.

Den kommande synodens syfte är inte heller att skapa nya dokument. Istället ska hela processen med synoden få oss alla att lyssna på varandra, lära av varandra och stärka varandra på vår fortsatta gemensamma vandring på lång sikt.