Hoppa till innehåll

Fredag den 25 april

FREDAG I PÅSKOKTAVEN

 

Läsning                                                                                                                     Apg 4:1–12

 

Medan Petrus och Johannes talade till folket överraskades de av prästerna, tempelkommendanten och saddukeerna, som inte kunde tåla att apostlarna undervisade folket och med hänvisning till Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. De grep dem och höll dem i häkte till nästa dag, eftersom det redan var kväll. Men många som hade hört ordet kom till tro, och tillsammans var de nu omkring fem tusen män.

     Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem. Översteprästen Hannas var där, liksom Kajafas, Jonathas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. De lät föra fram apostlarna och frågade dem: »Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?« Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: »Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är stenen som ratades av er husbyggare men blev till en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.«

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 1992:

 

Responsoriepsalm                                                                      Ps 118:1–2, 4, 22–27a (R. 22)

 

R. Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten

eller: Halleluja.

 

Tacka Herren, ty han är god,

     evigt varar hans nåd.

Så må Israel säga,

     evigt varar hans nåd.

Så må de som fruktar Herren säga,

     evigt varar hans nåd. R.

 

Stenen som husbyggarna ratade

     har blivit en hörnsten.

Herren har gjort den till detta,

     underbart är det i våra ögon.

Detta är den dag som Herren har gjort,

     låt oss jubla och vara glada! R.

 

Herre, hjälp oss!

     Herre, låt det gå oss väl!

Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.

     Vi välsignar er från Herrens hus.

     Herren är Gud, och han gav oss ljus.

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 2022:

 

Responsoriepsalm                                                              Ps 118:1–2, 4, 22-27a (R. 22)

 

R. Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten eller Halleluja.

 

Tacka Herren, ty han är god,

     evigt varar hans nåd.

Så må Israel säga,

     evigt varar hans nåd.

Så må de som fruktar Herren säga,

     evigt varar hans nåd. R.

 

Stenen som husbyggarna ratade

     har blivit en hörnsten.

Herren har gjort den till detta,

     underbar är den i våra ögon. R.

 

Detta är den dag som Herren har gjort,

     låt oss nu jubla och vara glada!

Herre, hjälp oss,

     Herre, låt det gå oss väl. R.

 

Välsignad han som kommer i Herrens namn.

     Vi välsignar er från Herrens hus.

     Herren är Gud, han gav oss ljus. R.

 

Halleluja                                                                                                                      Ps 118:24

 

V. Detta är den dag som Herren har gjort.

Låt oss jubla och vara glada.

 

Evangelium                                                                                                              Joh 21:1–14

 

Vid den tiden visade sig Jesus igen för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det gick till så: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: »Jag ger mig ut och fiskar.« De sade: »Vi följer med dig.« De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: »Mina barn, har ni ingen fisk?« De svarade nej, och han sade: »Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.« De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: »Det är Herren!« När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig ytterplagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land, bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: »Hämta några av fiskarna som ni just fick.« Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder.

     Jesus sade till lärjungarna: »Kom och ät.« Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.