Söndag den 31 augusti

TJUGOANDRA SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«

Första läsningen Syr 3:17–18, 20, 28–29

Mitt barn, sköt dina sysslor i ödmjukhet,

så blir du mer älskad än den som är frikostig med gåvor.

Var ödmjukare ju högre du stiger,

så finner du nåd hos Herren.

Ty stor är Herrens makt,

och av de ödmjuka blir den förhärligad.

För den övermodiges olycka finns ingen bot,

ty ondskans planta har slagit rot i honom.

Den kloke begrundar visdomsordet,

att kunna lyssna är den vises glädje.

Responsoriepsalm  Ps 68:4–5ac, 6–7ab, 10–11 (R. Ps 9:10)

Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2000:

R. Herren är en borg för den förtrampade,

en borg i tider av nöd.

De rättfärdiga gläds inför Gud,

     de fröjdar sig och jublar av glädje.

Sjung till Guds ära, lova hans namn.

     Herren är hans namn, jubla inför honom, R.

de faderlösas fader, änkornas försvarare,

     Gud i sin heliga boning.

Gud ger de ensamma ett hem

     och de fångna frihet och lycka. R.

Ett ymnigt regn lät du falla, o Gud,

     ditt kraftlösa land gav du styrka.

Där fick din skara bo,

     du sörjde för de arma i din godhet, o Gud. R.

Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2025:

R. O Gud, du sörjde i din godhet för de arma.

De rättfärdiga är glada,

     de fröjdar sig inför Gud och jublar i glädje.

Sjung och spela till Guds ära,

     hans namn är Herren. R.

De faderlösas fader och änkors försvarare,

     Gud i sin heliga boning,

Gud hjälper de ensamma till ett hem

     och för de fångna ut till lycka. R.

Ett rikligt regn lät du falla, o Gud,

     du gav liv åt ditt land som försmäktade.

Ditt eget folk fick bo där,

     o Gud, du sörjde i din godhet för de arma. R.

Andra läsningen Heb 12:18–19, 22-24a

Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på, ett berg i lågor, inte till töcken, mörker och stormvind, till basunstötar och en röst som talade så att de som hörde den bad att slippa höra mer. Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund.

Halleluja Matt 11:29ab

V. Ta på er mitt ok och lär av mig

som har ett milt och ödmjukt hjärta.

Evangelium Luk 14:1, 7–14

En sabbat var Jesus bjuden på måltid hos en farisé som var med i rådet, och man iakttog honom noga. När han märkte hur gästerna försökte få de främsta platserna vid bordet gav han dem en liknelse: »När du är bjuden på bröllop, slå dig då inte ner överst vid bordet. Kanske någon av de andra gästerna är mer ansedd än du och värden kommer och säger: Ge honom din plats. Då får du skämmas när du måste flytta dig längst ner. Nej, när du är bjuden, gå då genast och ta den nedersta platsen, så att värden säger till dig när han kommer: Käre vän, flytta dig längre upp. Då blir du hedrad inför alla dina medgäster. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.« Till sin värd sade han: »När du bjuder på middag eller någon annan måltid, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga och krymplingar, lytta och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning; belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndelse.«