Onsdag den 2 september

Läsning 1 Kor 3:1–9

Jag kunde inte heller tala till er, bröder, som till andliga människor, jag fick tala till sådana som var kvar i sin köttsliga natur, till spädbarn i Kristus. Jag gav er mjölk, inte fast föda; den tålde ni ännu inte. Och ni tål den inte heller nu, eftersom ni fortfarande har kvar er gamla natur. För om det finns ofördragsamhet och strid hos er, har ni då inte kvar er gamla natur och lever på vanligt mänskligt vis? När den ene säger: »Jag hör till Paulus«, och den andre: »Jag hör till Apollos«, är ni inte då som alla andra? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare och ni är Guds åker, Guds bygge.

Responsoriepsalm Ps 33:12–15, 20–21 (R. 12b)

R. Saligt det folk som Herren har utvalt till sin egendom.

Saligt det folk vars Gud är Herren,

     det folk han har utvalt till sin egendom.

Från himlen skådade Herren ner,

     han såg alla människor. R.

Från sin boning blickade han ner

     till alla dem som bor på jorden,

han som har danat deras hjärtan,

     han som ser alla deras gärningar. R.

Vår själ väntar efter Herren,

     han är vår hjälp och vår sköld.

I honom gläder sig vårt hjärta,

     vi förtröstar på hans heliga namn. R.

Halleluja Luk 4:18

V. Herren har sänt mig

att frambära ett glädjebud till de fattiga

och att förkunna befrielse för de fångna.

Evangelium Luk 4:38–44

Vid den tiden lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg i hög feber, och de frågade honom till råds om henne. Han gick fram och böjde sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.

     Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar. Och han lade händerna på var och en och botade dem. Från många for det också ut demoner, som skrek: »Du är Guds son.« Han hutade åt dem och förbjöd dem att säga mer, eftersom de visste att han var Messias.

     Tidigt nästa morgon gick han därifrån, bort till en enslig plats. Folket började leta efter honom och kom ända dit där han var, och de ville hindra honom från att lämna dem. Men han sade till dem: »Jag måste förkunna budskapet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.« Och sedan predikade han i synagogorna i Judeen.

Eller (om man firar Herrens törnekrona:)

Läsning 2 Kor 12:7–10

För att jag inte skall bli högfärdig, har jag fått en tagg som sticker mig, en ängel från Satan som misshandlar mig så att jag inte skall bli högfärdig. Tre gånger har jag bett Herren att den skall lämna mig i fred. Men han svarade: ”Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och nöd när det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.

Responsoriepsalm Ps 69:20–22, 27, 31, 33–34 (R. jfr 21d)

R. Jag hoppades på någon som ville trösta mig, men ingen fanns.

Du känner min vanära, min skam och min smälek,

     du ser alla mina ovänner.

Smälek har krossat mitt hjärta,

     så att jag är vanmäktig. R.

De gav mig galla att äta,

     och ättika att dricka i min törst.

Men mig som är betryckt och plågad,

     mig skall du, o Gud, hjälpa och beskydda. R.

Jag vill lova Guds namn med sång,

     och med tacksägelse upphöja honom.

När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig,

     ni som söker Gud, era hjärtan skall leva. R.

Halleluja Ps 8:6b–7

V. Du krönte du honom med ära och härlighet,

du satte honom till herre över dina händers verk.

Evangelium Joh 19:1–5

Vid den tiden tog Pilatus Jesus och lät gissla honom. Och soldaterna vred ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel. De gick fram till honom och sade: ”Var hälsad, judarnas konung”, och gav honom örfilar.

  Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna: ”Jag för ut honom till er för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och Pilatus sade : ”Här är mannen.”