Tisdag den 20 januari
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:
Läsning 1 Sam 16:1–13
Herren sade till Samuel: »Hur länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, ty jag vill inte längre att han skall vara kung över Israel. Fyll ditt horn med olja och ge dig iväg. Jag vill sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner har jag utsett till kung åt mig. Men Samuel sade: »Hur skall jag kunna gå dit? Om Saul får höra det, så dräper han mig.« Herren svarade: »Ta en kviga med dig och säg: ’Jag har kommit för att offra åt Herren.’ Sedan skall du inbjuda Isai till offret, och jag skall då själv låta dig veta vad du bör göra, och du skall smörja åt mig den jag nämner för dig.«
Samuel gjorde vad Herren hade sagt och kom så till Bet–Lehem. Men när de äldste i staden fick se honom, blev de förskräckta och frågade: »Allt står väl rätt till?« Han svarade: »Ja. Jag har kommit för att offra åt Herren. Helga er och kom med mig till offret.« Och han helgade Isai och hans söner och inbjöd dem till offret.
När de nu kom dit och han fick se Eliab, tänkte han: »Förvisso står Herrens smorde här inför honom.« Men Herren sade till Samuel: »Se inte på hans utseende och på hans högväxta gestalt, ty jag har förkastat honom. Ty det är inte som en människa ser. En människa ser på det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.«
Då kallade Isai på Abinadab och lät honom gå fram för Samuel. Men han sade: »Inte heller denne har Herren utvalt.« Då lät Isai Samma gå fram. Men han sade: »Inte heller denne har Herren utvalt.« På detta sätt lät Isai sju av sina söner gå fram för Samuel. Men Samuel sade till Isai: »Herren har inte utvalt någon av dessa.« Och Samuel frågade Isai: »Är detta alla ynglingarna?« Han svarade: »Ännu återstår den yngste, men han går nu i vall med fåren.«
Då sade Samuel till Isai: »Sänd bud och hämta hit honom, ty vi skall inte sätta oss till bords, förrän han kommer hit.« Då sände han bud och lät hämta honom. Och han var ljuslätt och hade vackra ögon och ett behagfullt utseende. Och Herren sade: »Stå upp och smörj honom, ty denne är det.« Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens Ande kom över David, från den dagen och i fortsättningen. Sedan stod Samuel upp och gick till Rama.
Responsoriepsalm Ps 89:20–22, 27–28 (R. 21a)
R. Jag har funnit min tjänare David.
Herre, du sade en gång i en syn till dina fromma:
»Jag har lagt hjälp i en hjältes hand,
jag har upphöjt en yngling ur folket. R.
Jag har funnit min tjänare David
och smort honom med min heliga olja.
Min hand skall stadigt vara med honom,
och min arm skall styrka honom. R.
Han skall kalla mig så: Du min fader,
min Gud och min frälsnings klippa.
Ja, jag skall göra honom till den förstfödde,
till den högste bland konungarna på jorden.« R.
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:
Läsning 1 Sam 16:1–13
Herren sade till Samuel : ”Hur länge tänker du gråta över Saul ? Jag har ju förkastat honom ; han skall inte längre vara kung över Israel. Fyll ditt smörjhorn med olja och ta det med dig. Jag sänder dig till Jíshaj i Betlehem, ty jag har utsett en av hans söner till kung.” Samuel svarade : ”Nej, dit kan jag inte gå. Fick Saul reda på det skulle han döda mig.” Men Herren sade : ”Ta med dig en kviga och säg att du kommer för att offra till Herren. Bjud så in Jíshaj till offerfesten. Sedan låter jag dig veta vad du skall göra ; den som jag utpekar skall du smörja åt mig.”
Samuel gjorde som Herren hade sagt. När han kom till Betlehem skyndade stadens äldste emot honom och frågade oroligt : ”Vad för dig hit ? Är allt väl ?” – ”Ja”, svarade han. ”Jag är här för att offra till Herren. Rena er, och kom sedan med mig till offerfesten.” Han renade Jíshaj och hans söner och inbjöd dem till offret.
När de kom dit och Samuel såg Éliav, tänkte han : ”Här inför Herren står nu hans smorde.” Men Herren sade till Samuel : ”Fäst dig inte vid hans utseende och hans resliga gestalt – honom har jag förkastat. Herren ser med andra ögon än människor : människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat.” Då kallade Jíshaj på Avinádav och lät honom stiga fram inför Samuel. Men Samuel sade : ”Inte heller honom har Herren utvalt.” Därefter lät Jíshaj Shamma stiga fram, men Samuel sade : ”Inte heller honom har Herren utvalt.”
På detta sätt lät Jíshaj sina sju söner stiga fram, men Samuel sade : ”Herren har inte utvalt någon av dessa.” Sedan frågade han : ”Är detta alla dina söner ?” – ”Nej”, svarade Jíshaj, ”den yngste är kvar, men han är ute och vallar fåren.” Då sade Samuel : ”Skicka efter honom, vi går inte vår väg förrän han har kommit.” Jíshaj lät hämta honom, och han var ljus och ståtlig och hade vackra ögon. Och Herren sade : ”Han är det, honom skall du smörja.” Samuel tog då oljehornet och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens ande föll över David och var sedan alltid med honom. Därefter vände Samuel tillbaka till Rama.
Responsoriepsalm Ps 89:20–22, 27–28 (R. 21a)
R. Jag har funnit min tjänare David.
Du sade en gång i en syn till dina fromma :
Jag har lagt hjälp i en hjältes hand,
jag har upphöjt en yngling ur folket. R.
Jag har funnit min tjänare David
och smort honom med min heliga olja.
Min hand skall stadigt vara med honom,
och min arm skall styrka honom. R.
Han skall kalla mig så : Du min fader,
min Gud och min frälsnings klippa.
Jag skall göra honom till den förstfödde,
till den högste bland kungarna på jorden. R.
Halleluja Jfr Ef 1:17–18
V. Må vår Herre Jesu Kristi Fader ge vårt inre öga ljus,
så att vi ser vilket hopp han har kallat oss till.
Evangelium Mark 2:23–28
En sabbat tog Jesus vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: »Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?« Han svarade: »Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? Han gick in i Guds hus — det var när Evjatar var överstepräst — och åt upp skådebröden som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.« Och Jesus sade till dem: »Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.«