Onsdag den 16 april
Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 1992:
Läsning Jes 50:4-9a
Herren, Herren har givit mig en tunga med lärdom,
så att jag förstår att genom mina ord styrka den trötte.
Han väcker var morgon mitt öra,
han väcker det till att höra på lärjungesätt.
Ja, Herren, Herren har öppnat mitt öra,
och jag har ej varit gensträvig, jag har ej vikit tillbaka.
Jag höll fram min rygg åt dem som slog mig
och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget.
Jag dolde inte mitt ansikte mot smädelse och spott.
Men Herren, Herren hjälper mig,
därför kände jag ej smädelsen,
därför gjorde jag min panna hård som sten.
Jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam.
Den som dömer mig fri är nära,
vem vill då gå till rätta med mig?
Må han träda fram tillsammans med mig.
Vem vill vara min anklagare? Må han komma hit till mig.
Se, Herren, Herren hjälper mig;
vem vill då döma mig skyldig?
Responsoriepsalm Ps 69:8–10, 21b-22, 31, 33–34 (R. jfr 14)
R. Herre, svara mig i din godhet.
För din skull bär jag smälek,
för din skull höljer blygsel mitt ansikte.
Främmande har jag blivit för mina bröder
en främling för min moders barn.
Lidelsen för ditt hus har förtärt mig,
dina smädares smädelser hava fallit över mig. R.
Jag väntade på medlidande, men förgäves,
och på tröstare, men jag fann ingen.
De gav mig galla att äta,
och ättika att dricka, i min törst. R.
Jag vill lova Guds namn med sång
och med tacksägelse upphöja honom.
När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig,
ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.
Ty Herren lyssnar till de fattiga
och föraktar inte sina fångna. R.
Lovsång
Före och efter nedanstående vers kan ett av omkvädena i Cecilia 792-796 sjungas.
V. Var hälsad, du vår konung Jesus Kristus,
du som förbarmar dig över oss syndare.
eller:
V. Var hälsad, du vår konung Jesus Kristus.
Lydig Fadern fördes du till att korsfästas,
lik ett lamm som förs bort till att slaktas.
Evangelium Matt 26:14–25
Vid den tiden gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: ”Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?” De räknade upp trettio silvermynt åt honom. Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.
Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Han svarade: ”Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.” Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Medan de åt sade han: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en: ”Det är väl inte jag, herre?” Han svarade: ”Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.” Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.”
Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 2022:
Läsning Jes 50:4-9a
Herren Gud har gett mig en lärjunges tunga,
så att jag kan inge den trötte mod.
Varje morgon gör han mitt öra villigt
att lyssna på lärjungars vis.
När Herren Gud öppnade mina öron
gjorde jag inte motstånd,
drog mig inte undan.
Jag lät dem prygla min rygg
och slita mig i skägget,
jag gömde inte ansiktet
när de skymfade mig och spottade på mig.
Herren Gud hjälper mig,
därför känner jag inte skymfen,
därför gör jag mitt ansikte hårt som flinta,
jag vet att jag inte blir sviken.
Han som skaffar mig rätt är nära.
Vem söker sak med mig ?
Låt oss mötas inför rätta.
Vem vågar vara min motpart ?
Må han stiga fram.
Ja, Herren Gud hjälper mig,
vem kan då få mig fälld ?
Responsoriepsalm Ps 69:8–10, 21b–22, 31, 33–34 (R. jfr 14b)
R. Herre, låt nådens stund vara inne.
För din skull bär jag smälek,
för din skull höljer blygsel mitt ansikte.
Främmande har jag blivit för mina bröder,
en främling för min moders barn.
Lidelsen för ditt hus har förtärt mig,
dina smädares smädelser har fallit över mig. R.
Jag väntade på medlidande, men förgäves,
och på tröstare, men jag fann ingen.
De gav mig galla att äta
och ättika att dricka i min törst. R.
Jag vill lova Guds namn med sång
och med tacksägelse upphöja honom.
När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig,
ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.
Ty Herren lyssnar till de fattiga
och föraktar inte sina fångna. R.
Vers före evangeliet
Före och efter nedanstående vers kan ett av omkvädena i Cecilia 792–796 sjungas.
V. Var hälsad, du vår konung,
som förbarmat dig över oss syndare.
eller:
V. Var hälsad, du vår konung, som var Fadern lydig.
Du lät dig föras bort för att bli korsfäst,
lik ett lamm som leds till slakt.
Evangelium Matt 26:14–25
Vid den tiden gick en av de tolv, han som hette Judas Iskáriot, till översteprästerna och sade: ”Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?” De räknade upp trettio silvermynt åt honom. Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.
Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Han svarade: ”Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.” Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.
På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Medan de åt sade han: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en : ”Det är väl inte jag, herre ?” Han svarade: ”Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.” Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.”