Söndag den 25 maj
SJÄTTE PÅSKSÖNDAGEN
Första läsningen Apg 15:1–2, 22–29
Några som hade rest ner från Judeen ville lära bröderna att de inte kunde bli frälsta om de inte lät omskära sig efter mosaiskt bruk. Detta ledde till ständiga uppträden och diskussioner mellan dem och Paulus och Barnabas. Man beslöt då att dessa båda och några till skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att få frågan utredd av dem.
Då beslöt apostlarna och de äldste tillsammans med hela församlingen att bland sig utse några som skulle sändas till Antiochia i sällskap med Paulus och Barnabas. Det blev Judas som kallades Barsabbas och Silas, båda i ledande ställning bland bröderna, och de fick med sig detta brev:
»Hälsningar från apostlarna och de äldste till bröderna av hednisk härkomst i Antiochia och Syrien och Kilikien. Vi har hört att några som kommit härifrån men utan vårt uppdrag har oroat er och vållat förvirring med vad de sagt. Vi har därför enhälligt beslutat att utse några talesmän och skicka dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus, dessa båda som har vågat livet för vår herre Jesu Kristi namn. Vi sänder alltså Judas och Silas, och de skall muntligen framföra samma meddelande. Den helige Ande och vi har beslutat att inte lägga någon börda på er utöver följande oeftergivliga krav: att ni avhåller er från kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda djur och otukt. Om ni undviker allt sådant handlar ni rätt. Allt gott!«
Responsoriepsalm Ps 67:2–3, 5–6, 8 (R. 4)
Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2000:
R. Folken skall tacka dig, o Gud,
ja, alla folk skall tacka dig.
eller: Halleluja.
Gud, visa oss nåd och välsigna oss,
låt ditt ansikte lysa mot oss,
så att hela jorden lär känna vad du gör
och alla folk får veta att du hjälper. R.
Alla länder skall jubla av glädje,
ty du råder rättvist över folken
och leder länderna på jorden.
[Folken skall tacka dig, o Gud,
ja, alla folk skall tacka dig.] R.
Gud välsignar oss,
och hela jorden skall frukta honom. R.
Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2025:
R. Folken skall tacka dig, o Gud, alla folk skall tacka dig.
eller: Halleluja.
Gud, vare oss nådig och välsigne oss,
må han låta sitt ansikte lysa och ledsaga oss,
så att man jorden lär känna hans väg,
bland alla hedningar hans frälsning. R.
Folkslagen skall glädja och jubla,
ty dömer folken rätt
och de leder folkslagen på jorden.
Folken, o Gud skall tacka dig,
alla folk skall tacka dig.
Må Gud välsignar oss,
och alla jordens ändar frukta honom. R.
Andra läsningen Upp 21:10–14, 22–23
En av de sju änglarna förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet. Och den lyste som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur och tolv portar, och vid portarna tolv änglar, och namn var skrivna där, namnen på Israels tolv stammar. I öster var tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, Lammets tolv apostlar.
Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, allhärskaren, är dess tempel, han och Lammet. Och staden behövde varken sol eller måne för att få ljus, ty Guds härlighet lyser över den, och Lammet är dess lampa.
Halleluja Joh 14:23
V. Om någon älskar mig, bevarar han mitt ord,
och min fader skall älska honom,
och vi skall komma till honom.
Evangelium Joh 14:23–29
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom. Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt mig.
Detta har jag sagt er medan jag är kvar hos er. Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet. Ni hörde att jag sade till er: Jag går bort och kommer till er igen. Om ni älskade mig skulle ni vara glada över att jag går till Fadern, ty Fadern är större än jag. Detta säger jag er innan det sker, för att ni skall tro det när det har skett.«