Hoppa till innehåll

Onsdag den 26 juni

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

 

Läsning                                                                                                 2 Kung 22:8–13; 23:1–3

 

Översteprästen Hilkia sade till sekreteraren Safan: »Jag har funnit lagboken i Herrens hus.« Och Hilkia gav boken åt Safan, och han läste den. Därefter gick sekreteraren Safan in till kungen och avgav sin berättelse inför kungen. Han sade: »Dina tjänare har tömt ut de pengar som fanns i templet och har överlämnat dem åt de män som förrättar arbete som tillsyningsmän vid Herrens hus.« Vidare berättade sekreteraren Safan för kungen och sade: »Prästen Hilkia har gett mig en bok.« Och Safan föreläste den för kungen.

                      När kungen nu hörde lagbokens ord, rev han sönder sina kläder. Och kungen befallde prästen Hilkia och Ahikam, Safans son, och Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Safan och Asaja, kungens tjänare, och sade: »Gå och fråga Herren för mig och för folket, ja, för hela Juda, angående det som står i denna bok som nu har blivit funnen. Ty stor är Herrens vrede, den som är upptänd mot oss, därför att våra fäder inte har velat lyssna till denna boks ord och inte har gjort allt som är oss föreskrivet.«

                      Då sände kungen iväg män som samlade till honom alla de äldste i Juda och Jerusalem. Och kungen gick upp i Herrens hus, och alla Judas män och alla Jerusalems invånare följde honom, också prästerna och profeterna, ja, allt folket, från den minste till den störste. Och han läste upp för dem allt vad som stod i förbundsboken, som hade blivit funnen i Herrens hus. Och kungen trädde fram till pelaren och slöt inför Herrens ansikte det förbundet, att de skulle följa efter Herren och hålla hans bud, hans vittnesbörd och hans stadgar, av hela sitt hjärta och av hela sin själ, och hålla detta förbunds ord, dem som var skrivna i denna bok. Och allt folket trädde in i förbundet.

 

Responsoriepsalm                                                                            Ps 119:33–37, 40 (R. 33a)

 

R. Visa mig, Herre, dina stadgars väg.

 

Visa mig, Herre, dina stadgars väg,

                      så vill jag ta den i akt intill slutet. R.

 

Ge mig förstånd, så vill jag ta din lag i akt

                      och hålla den av allt mitt hjärta. R.

 

Led mig på dina befallningars stig,

                      ty till den har jag behag. R.

 

Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd,

                      låt det inte vika av till orätt vinning. R.

 

Vänd bort mina ögon,

                      så att de inte ser efter fåfänglighet,

                      behåll mig vid liv på dina vägar. R.

 

Se, jag längtar efter dina bud.

                      Behåll mig vid liv genom din rättfärdighet. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:

 

Läsning                                                                                              2 Kung 22:8–13 ; 23:1–3

 

Översteprästen Hilkía sade till kung Josías sekreterare Sháfan : ”Jag har funnit bokrullen med lagen i Herrens hus.” Och han gav den till Sháfan, som läste den. Sháfan gick sedan till kungen med sin rapport : ”Silvret som fanns i templet har dina tjänare smält ner i formar och lämnat till förmännen för arbetet vid Herrens hus.” Sedan berättade sekreteraren Sháfan att prästen Hilkía hade gett honom en bokrulle. Och han läste den för kungen.

                      När kungen hörde vad som stod i lagboken rev han sönder sina kläder och gav sedan följande befallning åt prästen Hilkía, åt Achíkam, Sháfans son, åt Ákbor, Mikájas son, åt sekreteraren Sháfan och åt kungens minister Asája : ”Gå och fråga Herren för min och folkets räkning, för hela Juda, om det som står skrivet i den bok som nu har påträffats. Ty Herrens vrede är stor ; den har flammat upp mot oss därför att våra fäder inte lyssnade på orden i denna bok och inte handlade så som det står skrivet i den.”

                      Kungen lät kalla till sig alla de äldste i Juda och Jerusalem. Han gick upp till Herrens hus, och alla män i Juda och alla invånare i Jerusalem följde honom, präster och profeter, ja, hela folket, unga som gamla, och han läste upp för dem allt som stod i förbundsboken som påträffats i Herrens hus. Kungen ställde sig sedan vid pelaren och bekräftade inför Herren förbundet, enligt vilket de skulle hålla sig till Herren och följa hans bud och befallningar och stadgar med hela sitt hjärta och med hela sin själ och fullgöra bestämmelserna som fanns nedskrivna i boken. Och hela folket trädde in i förbundet.

 

Responsoriepsalm                                                                           Ps 119:33–37, 40 (R. 33a)

 

R. Visa mig, Herre, dina stadgars väg.

 

[Visa mig, Herre, dina stadgars väg,]

                      så vill jag ta den i akt intill slutet.

Ge mig förstånd, så vill jag ta din lag i akt

                      och hålla den av allt mitt hjärta. R.

Led mig på dina befallningars stig,

                      ty till den har jag behag.

Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd,

                      låt det inte vika av till orätt vinning. R.

 

Vänd bort mina ögon,

                      så att de inte ser efter fåfänglighet,

                      behåll mig vid liv på dina vägar.

Se, jag längtar efter dina bud,

                      behåll mig vid liv genom din rättfärdighet. R.

 

Halleluja                                                                                                                 Joh 15:4a, 5b

 

V. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er, säger Herren.

Om någon är kvar i mig, bär han rik frukt.

 

Evangelium                                                                                                           Matt 7:15–20

 

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.«