Fredag den 25 september

Läsning Pred 3:1–11

Allt har sin tid,

det finns en tid för allt som sker under himlen :

en tid för födelse, en tid för död,

en tid att plantera, en tid att rycka upp,

en tid att dräpa, en tid att läka,

en tid att riva ner, en tid att bygga upp,

en tid att gråta, en tid att le,

en tid att sörja, en tid att dansa,

en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,

en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,

en tid att skaffa, en tid att mista,

en tid att spara, en tid att kasta,

en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,

en tid att tiga, en tid att tala,

en tid att älska, en tid att hata,

en tid för krig, en tid för fred.

Vad får då den strävsamme ut av all sin möda ? Jag har sett vilket arbete Gud har lagt på människan. Allt vad Gud har gjort är skönt i rätta stunden. Han låter människor urskilja ett sammanhang, men aldrig kan de fatta Guds verk från början till slut.

Responsoriepsalm          Ps 144:1a, 2a–c, 3–4 (R. 1a)

R. Lovad vare Herren, min klippa.

Lovad vare Herren, min klippa,

     mitt värn och min borg,

min fästning och min räddare,

     min sköld och min tillflykt. R.

Herre, vad är en människa, att du vill veta av henne,

     en människoson, att du tänker på honom ?

Människan är lik en vindfläkt,

     hennes dagar som en försvinnande skugga. R.

Halleluja Jfr Mark 10:45

V. Människosonen har kommit för att tjäna

och ge sitt liv till lösen för många.

Evangelium Luk 9:18–22

En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: »Vem säger folket att jag är?« De svarade: »Johannes döparen, men somliga säger Elia och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.« — »Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Guds Messias.« Han förbjöd dem strängt att tala om det för någon och sade: »Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen.«