Hoppa till innehåll

Fredag den 22 november

Läsning  Upp 10:8–11

 

Jag, Johannes, hörde rösten från himlen tala till mig igen och sade: »Gå och ta den öppna boken ur handen på ängeln som står på havet och på jorden.« Och jag gick bort till ängeln och bad honom ge mig bokrullen. Han sade till mig: »Ta den och ät upp den. Den skall svida i din mage, men i din mun skall den vara söt som honung.« Och jag tog emot bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade svalt den, sved det i min mage. Och de sade till mig: »Du måste profetera på nytt om många länder och folk och språk och kungar.«

 

Responsoriepsalm  Ps 119:14, 24, 72, 103, 111, 131 (R. 103a)

 

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

 

R. Dina löften, o Herre, är ljuva för min tunga.

 

Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg

     såsom över alla skatter. R.

 

Ja, dina vittnesbörd är min lust,

     de ger mig råd. R.

 

Din lag är mig bättre

     än tusentals stycken guld och silver. R.

 

Dina löften är ljuva för min tunga,

     de är ljuvare än honung för min mun. R.

 

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel,

     de är mitt hjärtas fröjd. R.

 

Jag spärrar upp min mun och flämtar,

     ty jag längtar ivrigt efter dina bud. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

 

R. Dina löften är ljuva för min tunga.

 

Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg

     såsom över alla skatter.

ja, dina vittnesbörd är min lust,

     de ger mig råd. R.

 

Lagen ur din mun är bättre för

     än tusentals stycken guld och silver.

Dina löften är ljuva för min tunga,

     de är ljuvare än honung för min mun. R.

 

Dina vittnesbörd är min eviga arvedel,

     de är mitt hjärtas fröjd.

Jag spärrar upp min mun och flämtar,

     ty jag längtar ivrigt efter dina bud. R.

 

Halleluja  Joh 10:27

 

V. Mina får lyssnar till min röst, säger Herren.

Jag känner dem, och de följer mig.

 

Evangelium Luk 19:45–48

 

Vid den tiden då Jesus kom till templet, körde han ut dem som drev handel där och sade till dem: »Det står i skriften: Mitt hus skall vara ett bönens hus Men ni har gjort det till ett rövarnäste.« Sedan undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte röja honom ur vägen, men de visste inte hur de skulle göra, för han hade hela folket med sig och alla lyssnade på honom.