Fredag den 29 november

Läsning Upp 20:1–4, 11 – 21:2

Jag, Johannes, såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid.

     Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år.

     Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den, och jorden och himlen flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem. Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön. Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.

Responsoriepsalm Ps 84:3–6a, 8a (R. Upp 21:3b)

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

R. Se, Gud skall bo ibland människorna.

Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar,

     min själ och min kropp jublar mot levande Gud. R.

Ty sparven har funnit ett hus

     och svalan ett bo åt sig,

där hon kan lägga sina ungar:

     dina altaren, Herre Sebaot, min konung och min Gud. R.

Saliga de som bor i ditt hus,

     de lovar dig ständigt.

Saliga de människor som finner sin kraft i dig.

     Deras kraft växer till mer och mer. R.

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:

R. Se, Gud skall bo ibland människorna.

Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar,

     min själ och min kropp jublar mot levande Gud. R.

Ty sparven har funnit ett hus

     och svalan ett bo där hon kan lägga sina ungar:

dina altaren, Herre Sebaot,

min konung och min Gud. R.

Saliga de som bor i ditt hus,

     de lovar dig ständigt.

Saliga de människor som finner sin kraft i dig,

     deras kraft växer till mer och mer. R.

Halleluja  Jfr Luk 21:28

V. Räta på er, lyft era huvuden,

ty er befrielse närmar sig.

Evangelium Luk 21:29–33

Vid den tiden framställde Jesus denna liknelse för sina lärjungar: »Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike är nära. Sannerligen, detta släkte skall inte förgå förrän allt detta händer. Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.«