Måndag den 25 november

Läsning  Upp 14:1–3, 4b–5

Jag, Johannes, såg Lammet som stod på berget Sion och tillsammans med Lammet etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans faders namn skrivet på pannan. Och jag hörde en röst från himlen som rösten av stora vatten och rösten av stark åska, och rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor. De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste. Och ingen kunde lära sig den sången utom de etthundrafyrtiofyra tusen, de som är friköpta från jorden. Det är de som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en första skörd åt Gud och Lammet. I deras mun har det aldrig funnits någon lögn, de är fläckfria.

Responsoriepsalm  Ps 24:1–4b, 5–6 (R. jfr 6)

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

R. Detta är det släkte som söker ditt ansikte.

Jorden är Herrens och allt som finns på den,

     jordens krets och de som bor där.

Det är han som har grundat den på haven

     och fäst den över strömmarna. R.

Vem får gå upp på Herrens berg,

     vem får träda in i hans helgedom?

Den som har oskyldiga händer och vars hjärta är rent,

     den som inte bedrar. R.

Han skall få välsignelse av Herren,

     och rättfärdighet av Gud, sin frälsare.

Detta är det släkte som frågar efter honom,

     som söker ditt ansikte, du Jakobs Gud. R.

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:

R. Detta är det släkte som söker ditt ansikte, o Herre.

Jorden är Herrens och allt som finns på den,

     jordens krets och de som bor där.

Det är han som har grundat den på haven

     och fäst den över strömmarna. R.

Vem får gå upp på Herrens berg,

     vem får träda in i hans helgedom?

Den som har oskyldiga händer

och vars hjärta är rent. R.

Han skall få välsignelse av Herren,

     och rättfärdighet av Gud, sin frälsare.

Detta är det släkte som frågar efter honom,

     som söker ditt ansikte, du Jakobs Gud. R

Halleluja  Jfr Matt 24:42a, 44

V. Håll er vakna,

ni vet inte när Människosonen kommer.

Evangelium   Luk 21:1–4

Vid den tiden tittade Jesus upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, och då sade han: »Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.«