Lördag den 21 december
Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 1992:
Läsning Höga V 2:8–14
Hör, där är min vän!
Ja, där kommer han,
springande över bergen,
hoppande fram på höjderna.
Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort.
Se, nu står han där bakom vår vägg,
han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.
Min vän börjar tala, han säger till mig:
Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.
Ty se, vintern är förbi,
regntiden är förliden och har gått sin kos.
Blommorna visar sig på marken,
tiden har kommit, då vinträden skärs,
och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.
Fikonträdets frukter börjar mogna,
vinträden står redan i blom, de sprider sin doft.
Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.
Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle,
låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst,
ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så vackert.
Nedanstående läsning kan läsas istället för Höga V 2:8–14.
Läsning Sef 3:14–18a
Jubla, du dotter Sion,
höj glädjerop, du Israel.
Var glad och fröjda dig av allt hjärta,
du dotter Jerusalem.
Herren har tagit bort straffdomarna från dig,
han har röjt din fiende ur vägen.
Herren, som bor i dig, är Israels konung,
du behöver ej mer frukta något ont.
På den tiden skall det sägas till Jerusalem:
»Frukta inte, Sion, låt ej modet falla.
Herren, din Gud, bor i dig,
en hjälte som kan frälsa.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel.«
Responsoriepsalm Ps 33:2–3, 11–12, 20–21 (R. 3a)
R. Sjung en ny sång till Herrens ära.
Tacka Herren till lyrans klang,
lovsjung honom till tiosträngad harpa.
Sjung en ny sång till hans ära,
spela skönt med jubelklang. R.
Herrens råd består för evigt,
hans planer från släkte till släkte.
Saligt är det folk vars Gud är Herren,
det folk som han har utvalt till sin arvedel. R.
Vår själ väntar efter Herren,
han är vår hjälp och vår sköld.
I honom gläder sig vårt hjärta,
vi förtröstar på hans heliga namn. R.
Halleluja
V. O Soluppgång, du avglans av Guds härlighet,
du rättfärdighetens Sol:
kom för att lysa över dem
som sitter i mörkret och i dödens skugga.
Evangelium Luk 1:39–45
Vid den tiden gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: »Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning, sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.«
Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 2022:
Läsning Höga V 2:8–14
Hör, min vän kommer!
Där är han,
han springer över bergen,
dansar fram över höjderna.
Min vän är lik en gasell,
lik en ung hjort.
Där står han vid vår gavel,
spanar genom fönstret, tittar in genom gallret.
Min vän säger till mig:
Kom, min älskade,
min vackra flicka, kom ut! Vintern är över,
regntiden är förbi.
Marken täcks av blommor, sångens tid är inne, turturduvan hörs i vårt land. Fikonträdet får kart, vinstocken går i doftande blom.
Kom, min älskade,
min vackra flicka, kom ut!
Min duva bland bergets klyftor, i klipphyllans gömsle,
låt mig se dig,
låt mig höra din röst!
Din röst är ljuv, din gestalt så skön.
Nedanstående läsning kan läsas i stället för Höga V 2:8–14.
Läsning Sef 3:14–18a
Jubla, dotter Sion,
ropa ut din glädje, Israel!
Gläd dig, dotter Jerusalem,
fröjda dig av hela ditt hjärta!
Herren har upphävt domen över dig
och undanröjt dina fiender.
Herren, Israels konung, bor hos dig.
Du har ingenting mer att frukta.
Den dagen skall Jerusalem få höra:
”Sion, var inte rädd,
låt inte händerna sjunka i missmod.
Herren, din Gud, bor hos dig,
hjälten och räddaren.
Han jublar av glädje över dig
i sin översvallande kärlek.”
Högt skall de fröjda sig över dig,
de som sörjer, fjärran från tempelfesterna.
Responsoriepsalm Ps 33:2–3, 11–12, 20–21 (R. 3a)
R. Sjung en ny sång till Herrens ära.
Tacka Herren till lyrans klang,
lovsjung honom till tiosträngad harpa.
Sjung en ny sång till hans ära,
spela skönt med jubelklang. R.
Herrens råd består för evigt,
hans hjärtas tankar från släkte till släkte.
Saligt det folk vars Gud är Herren,
det folk han har utvalt till sin egendom. R.
Vår själ väntar efter Herren,
han är vår hjälp och vår sköld.
I honom gläder sig vårt hjärta,
vi förtröstar på hans heliga namn. R.
Halleluja
V. O Soluppgång,
du avglans av det eviga ljuset,
rättfärdighetens sol,
kom och lys med ditt ljus
för dem som sitter i mörker och i dödens skugga.
Evangelium Luk 1:39–45
Vid den tiden gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: ”Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning, sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.”