Frågeställningarna

En synodal kyrka vandrar tillsammans. Det grekiska ordet sy'nodos betyder "samma väg" eller ”gemensam väg”.

Synodalitet är att gemensamt lyssna, konferera, tillåta sig att förändras, att vara på väg tillsammans... Den synodala processen är en möjlighet som ges alla katoliker – hela Guds folk – att tillsammans urskilja hur kyrkan ska bli mer synodal, dvs präglad av delaktighet, gemenskap och medansvar: en kyrka där vi alla vandrar tillsammans mot ett gemensamt mål.

Den grundläggande frågan som Vatikanen bad oss besvara var följande:

Hur sker denna gemensamma vandring i vårt stift, på den plats där just du är? Vilka steg behöver vi ta för att växa i vår gemensamma vandring och verkligen vandra tillsammans?

När du begrundar frågan fundera t ex över följande:

När du hör uttrycket ”gemensam vandring i kyrkan”, vilka konkreta exempel från ditt eget liv kommer du att tänka på?
Vilka av dessa exempel handlar om positiva erfarenheter, och vilka om negativa erfarenheter? Precisera/förklara varför.
Vad lärde du dig av dem?
I vilka av dessa erfarenheter upplevde du den helige Andes närvaro?
Vilka av dessa erfarenheter kan vara lärorika för hela kyrkan/hela vårt stift/den kyrkliga gemenskap som du är en del av? På vilket sätt?

Tio frågeställningar att diskutera och besvara

För att initiera en öppen diskussion i den synodala processen har Vatikanen föreslagit tio frågeställningar som stiften ska ta ställning till. De finns i sin helhet här.

Frågeställningarna ska anpassas till den lokala kontexten i varje stift och målet är inte att besvara varenda frågeställning i detalj. Istället kan varje församling välja att besvara de frågor som upplevs som mest relevanta.

Finns det frågor som är viktigare för församlingen som till exempel pandemin, övergrepp eller vård av skapelsen kan man diskutera dessa istället.

1. LEDSAGARNA

När vi talar om ”vår kyrka” – vem hör dit? Vem ber oss vandra tillsammans? Vilka är reskamraterna även utanför församlingarna? Vilka personer eller grupper har lämnats utanför? Vilka bjuds in i kyrkan? Vilka stängs ute? Varför?

2. LYSSNANDET

Vem behöver vår kyrka lyssna på? Hur lyssnar kyrkan på lekmännen, de unga och kvinnorna? Hur tas bidragen från kvinnor och män i ordensgemenskaperna tillvara? Vilket utrymme får rösterna från minoriteterna, de utstötta och uteslutna och de som lämnat därför att de inte känt sig lyssnade på? Att verkligen lyssna kräver att man är öppen och fördomsfri. Vilka fördomar och stereotyper kan hindra lyssnandet?

3. ATT TA TILL ORDA

Hur främjar vi en fri och genuin kommunikation, utan tvetydighet och opportunism? Hur gör man det i vårt samhälle? När och hur lyckas säga vi uttrycka det som är viktigt för oss? Hur fungerar relationerna med medierna (inte bara de katolska)? Vilka talar i den kristna gemenskapens namn och hur väljs dessa?

4. GUDSTJÄNSTEN

På vilket sätt kan bönen och firandet av liturgin inspirera och ge riktning åt den gemensamma processen? Hur inspirerar bönen och liturgin de viktigaste besluten som tas i och av kyrkan? Hur ska alla troendes aktiva deltagande i liturgin och helgelsens tjänst främjas? Vilket utrymme ges till akolyter och till lektorer? Är det utrymme som ges tillräckligt?

5. MEDANSVAR I UTSÄNDNINGEN

Alla kyrkans medlemmar är kallade att delta i kyrkans mission. Hur stöttar vi de medlemmar som är engagerade i samhällslivet (genom sociala och politiska insatser, verksamhet i vetenskaplig forskning och undervisning, i främjandet av social rättvisa, skydd av mänskliga rättigheter och omsorgen om det egna hemvistet osv.)?

Hur är samarbetet mellan våra orientalisk katolska kyrkor och den romersk-katolska kyrkan? På vilket sätt bidrar det till/försvårar kyrkans mission?

6. ATT FÖRA EN DIALOG I KYRKAN OCH SAMHÄLLET

Vilka dialoger förs inom kyrkan? Hur skall man bemöta de olika synsätt, konflikter och svårigheter som råder? Hur främjar vi samarbeten med andra stift, lekmannaorganisationer, kyrkliga rörelser m fl? Vad har vi för erfarenhet av dialog med troende från andra religioner och med icke-troende?

Hur kan kyrkan möta andra institutioner i samhället i en dialog och lära av dem; i politikens värld, det civila samhället, de fattiga?

7. ANDRA KRISTNA KYRKOR OCH SAMFUND

Vilka relationer har vi med systrar och bröder i andra kristna kyrkor och samfund? Inom vilka områden? Vilka frukter har mognat under ”den gemensamma resan”? Vilka svårigheter har uppstått?

8. AUKTORITET OCH DELTAGANDE

En synodal kyrka kännetecknas av delaktighet och medansvar. Hur ställer vi upp målen som ska nås, hur ser vägen dit ut och vilka steg måste tas? Hur ska auktoriteten i vår kyrka utövas? Hur ser lagarbetet och medansvaret ut? Hur främjas lekmännens delaktighet och medansvar?

9. URSKILJA OCH AVGÖRA

Med vilka metoder väljer vi ut och tar gemensamma beslut? Hur kan detta förbättras? Hur ska deltagande i beslut inom hierarkier främjas? Hur kombineras decision-making-processen med decision-taking-processen d v s hur förbereds de beslut som tas? På vilket sätt och med vilka metoder uppmuntrar vi transparens och ansvarighet?

10. ATT LÄRA SIG I SYNODALITET

Hur ska människor utbildas, särskilt de som inom den kristna gemenskapen ska åta sig ansvarsfulla uppgifter, som gör dem lämpliga för att ”vandra tillsammans” och ömsesidigt lyssna och ha dialog med andra? Vilken utbildning erbjuds för urskiljning och utövande av auktoritet?

Här finns alla frågeställningar som skickades ut hösten 2021 samlade i en pdf-fil för utskrift.