Hoppa till innehåll

Fredag den 2 maj

Läsning Apg 5:34–42

 

En av fariseerna i rådet som hette Gamaliel, en laglärare som var högt aktad av hela folket, reste sig och sade till om att apostlarna skulle föras ut ett tag. Sedan fortsatte han: »Israeliter, tänk er för innan ni gör något med de här männen. För inte så länge sedan uppträdde Teudas och gav sig ut för att vara något, och han fick säkert fyrahundra anhängare. Men han dödades, och hela skaran som hade följt honom upplöstes och försvann. Efter honom, medan skattskrivningen pågick, kom Judas från Galileen och lyckades dra med sig många människor. Men också han miste livet, och hela skaran som hade följt honom skingrades. Därför säger jag er nu: lämna de här männen i fred och låt dem gå. Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. Men är det från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv.«

     De följde hans råd och kallade in apostlarna, förbjöd dem att tala i Jesu namn och släppte dem, sedan de låtit prygla dem. Apostlarna lämnade rådet, glada över att de befunnits värdiga att förnedras för Namnets skull. De fortsatte dag efter dag med att undervisa i templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias.

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 1992:

 

Responsoriepsalm  Ps 27:1, 4, 13–14 (R. jfr 4ab)

 

R. Jag vill bo i Herrens hus så länge jag lever

eller: Halleluja.

 

Herren är mitt ljus och min frälsning,

     för vem skulle jag frukta?

Herren är mitt livs värn,

     för vem skulle jag rädas? R.

 

Ett har jag begärt av Herren,

     därefter traktar jag:

     att få bo i Herrens hus så länge jag lever,

för att skåda Herrens ljuvlighet

     och söka svar i hans tempel. R.

 

Ja, jag tror förvisso att jag skall få se Herrens goda

     i de levandes land.

Hoppas på Herren,

     var frimodig och oförfärad i ditt hjärta,

     ja, hoppas på Herren. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 2022:

 

Responsoriepsalm Ps 27:1, 4, 13–14 (R. jfr 4)

 

R. Ett har jag begärt av Herren : att få bo i hans hus eller Halleluja.

 

Herren är mitt ljus och min frälsning,

        för vem skulle jag frukta ?

Herren är mitt livs värn,

        för vem skulle jag rädas ? R.

 

Ett har jag begärt av Herren,

        därefter traktar jag :

        att få bo i Herrens hus så länge jag lever. R.

 

Ja, jag tror förvisso att jag skall få se Herrens goda

        i de levandes land.

Hoppas på Herren,

        var frimodig och oförfärad i ditt hjärta,

        ja, hoppas på Herren. R.

 

Halleluja  Matt 4:4b

 

V. Människan skall inte leva bara av bröd,

utan av varje ord som utgår ur Guds mun.

 

Evangelium Joh 6:1–15

 

Vid den tiden for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön. Mycket folk följde efter, därför att de såg de tecken han gjorde genom att bota de sjuka. Och Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. Det var strax före judarnas påskhögtid.

   När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till honom, sade han till Filippos: »Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?« Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. Filippos svarade: »Det räcker inte med bröd för tvåhundra denarer, om de skall få en bit var.« En av lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade: »Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många?« Jesus sade: »Låt folket slå sig ner.« Det var gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner — det var omkring fem tusen män. Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. När de hade ätit sig mätta, sade han till lärjungarna: »Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars.« De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över när de ätit.

   Då människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: »Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen.« Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att göra honom till kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet.