Tisdag den 23 juni

Läsning 2 Kung 19:9b–11, 14–21, 31–35a, 36

Den assyriske kungen skickade sändebud till Hiskía och befallde dem : ”Så här skall ni säga till Hiskía, kungen av Juda : Låt inte din Gud, som du sätter din lit till, förleda dig att tro att Jerusalem skall slippa falla i händerna på den assyriske kungen. Du har ju själv hört hur de assyriska kungarna ödelagt alla länder. Varför skulle då du bli räddad ?”

     Hiskía tog emot brevet av sändebuden och läste det. Sedan gick han till Herrens hus och bredde ut det inför Herren och bad : ”Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, du ensam är Gud och råder över alla riken på jorden. Du har gjort himmel och jord. Hör mig, Herre, och lyssna till min bön, öppna dina ögon och se. Hör hur Sanhérib smädar den levande Guden i brevet han har skickat. Det är sant, Herre : Assyriens kungar har krossat folken, skövlat deras länder och kastat deras gudar i elden. Men de var inga gudar, bara människoverk av trä och sten. Därför kunde de förstöras. Rädda oss nu, Herre, vår Gud, ur hans våld, så att alla riken på jorden får veta att du, Herre, ensam är Gud.”

     Då skickade Jesaja, Amos son, detta budskap till Hiskía : ”Så säger Herren, Israels Gud : Vad du bett mig om när det gäller Sanhérib, Assyriens kung, har jag hört. Detta är de ord Herren riktar mot honom :

Jungfrun Sion föraktar och hånar dig.

Jerusalem, den unga flickan, skakar på huvudet åt dig.

Ty en rest skall komma från Jerusalem,

en skonad skara från Sions berg.

Herrens lidelse skall utföra detta.

Därför säger Herren så om kungen av Assyrien : Han skall inte komma in i denna stad, inte skjuta någon pil mot den, inte lyfta sin sköld mot den och inte kasta upp någon belägringsvall. Den väg han kom skall han vända tillbaka. I denna stad kommer han inte in, säger Herren, ty jag skall värna denna stad och rädda den för min och för min tjänare Davids skull.”

     Den natten drog Herrens ängel ut och tillintetgjorde 185 000 man i det assyriska lägret. Kung Sanhérib av Assyrien bröt upp och vände tillbaka till Níneve och stannade där.

Responsoriepsalm Ps 48:2–4, 10–11 (R. 9d)

R. Gud håller sin stad vid makt i evighet.

Stor och högtlovad är Herren

     i den stad där vår Gud har sin boning.

Skönt reser sig hans heliga berg,

     en fröjd för hela jorden. R.

Berget Sion längst uppe i norr,

     den store konungens stad.

Gud bor i dess palats,

     han har gjort sig känd som ett värn. R.

Vi tänker, o Gud, på din nåd,

     när vi står i ditt tempel.

Som ditt namn, o Gud,

     så når ditt lov intill jordens ändar,

     din högra hand är full av rättfärdighet. R

Halleluja  Joh 8:12

V. Jag är världens ljus, säger Herren.

Den som följer mig skall ha livets ljus.

Evangelium Matt 7:6, 12–14

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Ge inte det som är heligt åt hundarna och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.

     Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.

     Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.«

Om aftonen

JOHANNES DÖPARENS FÖDELSE

Högtid

Vigiliemässan

Första läsningen Jer 1:4–10

Under Josias tid kom Herrens ord till mig :

Innan jag formade dig i moderlivet

utvalde jag dig,

innan du kom ut ur modersskötet

gav jag dig ett heligt uppdrag :

att vara profet för folken.

Men jag svarade: ”Nej, Herre, min Gud, jag duger inte till att tala – jag är för ung !” Då sade Herren till mig :

Säg inte att du är för ung

utan gå dit jag sänder dig

och säg det jag befaller dig !

Låt dem inte skrämma dig,

ty jag är med dig

och jag skall rädda dig,

säger Herren.

Och Herren sträckte ut handen, rörde vid min mun och sade :

Jag lägger mina ord i din mun.

I dag ger jag dig makt

över folk och riken.

Du skall rycka upp och vräka omkull,

förstöra och bryta ner,

bygga upp och plantera.

Responsoriepsalm Ps 71:1–4a, 5–6b, 15ab, 17 (R. 6b)

R. Från moderlivet har du varit mitt stöd.

Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,

     låt mig aldrig komma på skam.

Rädda och befria mig i din rättfärdighet,

     hör min bön och hjälp mig. R.

Var mig en klippa där jag får bo

     och dit jag alltid kan fly.

Ty du har lovat mig din hjälp,

     du är mitt bergfäste och min borg.

     Min Gud, befria mig ur den gudlöses våld. R.

Du, Herre, min Gud, är mitt hopp,

     min tillförsikt alltifrån min ungdom.

Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,

     du har förlöst mig ur min moders liv. R.

Min mun skall förkunna din rättfärdighet,

     hela dagen din godhet.

Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,

     och än i dag förkunnar jag dina under. R.

Andra läsningen 1 Pet 1:8–12

Ni har inte sett Jesus Kristus men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte, men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje då ni nu står nära målet för er tro: era själars räddning.

     Det var denna räddning som profeterna sökte och forskade efter när de profeterade om den nåd som ni skulle få. De ville utröna vilken och vad slags tid som Kristi ande i dem syftade på när den förutsade de lidanden Messias måste utstå och den härlighet som skulle följa. Det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Detta har nu kungjorts för er av dem som i helig ande, sänd från himlen, kommit till er med evangeliet, detta som änglarna längtar efter att få blicka in i.

Halleluja Jfr Joh 1:7; Luk 1:17

V. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset,

så att Herren skulle få ett folk som var berett.

Evangelium Luk 1:5–17

På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Avias avdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru härstammade från Aron och hette Elisabet. De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. De var barnlösa eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren. En gång när turen hade kommit till hans avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud, var det han som efter den sedvanliga lottningen bland prästerna skulle gå in i Herrens tempel och tända rökoffret. Allt folket stod utanför och bad medan offret pågick. Då visade sig Herrens ängel för honom, till höger om rökelsealtaret. Sakarias blev förskräckt vid denna syn och fruktan föll över honom. Men ängeln sade till honom: »Var inte rädd, Sakarias, din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. Han skall bli din glädje och fröjd, och många kommer att glädja sig över hans födelse. Ty han skall bli stor inför Herren; vin och starka drycker skall han aldrig dricka, han skall uppfyllas av helig ande redan i moderlivet, och han skall få många i Israel att vända tillbaka till Herren, deras Gud. Och han skall gå före honom med Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till deras barn och ge de ohörsamma ett rättfärdigt sinne, så att Herren får ett folk som är berett.«