Hoppa till innehåll

Lördag den 13 juli

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

 

Läsning                                                                                                                          Jes 6:1–8

 

I det år då kung Ussia dog såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet. Serafer stod omkring honom. Var och en av dem hade sex vingar: med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter, och med två flög de.

Och den ene ropade till den andre och sade: »Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.« Och dörrtrösklarnas fästen darrade, när ropet ljöd, och huset blev uppfyllt av rök.

                      Då sade jag: »Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar, och jag bor bland ett folk som har orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.«

                      Men en av seraferna flög fram till mig, och han hade i sin hand ett glödande kol, som han med en tång hade tagit på altaret. Och han rörde med det vid min mun. Därefter sade han: »Se, då nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning blivit tagen ifrån dig, och din synd är försonad.«

                      Och jag hörde Herren tala, och han sade: »Vem skall jag sända, och vem vill vara vår budbärare?« Och jag sade: »Se, här är jag, sänd mig.«

 

Responsoriepsalm                                                                                     Ps 93:1–2, 5 (R. 1b)

 

R. Herren har klätt sig i härlighet.

 

Herren är nu konung!

                      Han har klätt sig i härlighet,

                      Herren har rustat sig i makt. R.

 

Därför står jordkretsen fast,

                      den skall aldrig vackla.

Din tron står fast sedan begynnelsen,

                      du är från evighet. R.

 

Dina vittnesbörd är alltigenom fasta.

                      Herre, helighet anstår ditt hus för evigt. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:

 

Läsning                                                                                                                          Jes 6:1–8

 

Det år då kung Ussía dog såg jag Herren. Han satt på en hög och upphöjd tron, och hans mantelsläp fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar : med två vingar skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de. Och de ropade till varandra :

Helig, helig, helig

är Herren Sebaot !

Hela jorden är full av hans härlighet.

Ropet kom trösklarna att skaka i sina fästen, och templet fylldes av rök. Jag sade :

Ve mig ! Jag är förlorad,

ty jag har orena läppar

och jag bor bland ett folk med orena läppar,

och mina ögon har sett

Konungen, Herren Sebaot.

En av seraferna flög fram till mig med ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. Med det vidrörde han min mun och sade : ”När detta vidrör dina läppar blir din skuld borttagen och din synd sonad.” Och jag hörde Herrens röst. Han sade : ”Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare ?” Jag svarade : ”Jag, sänd mig !”

 

Responsoriepsalm                                                                                     Ps 93:1–2, 5 (R. 1b)

 

R. Herren har klätt sig i härlighet.

 

Herren är nu konung !

                      Han har klätt sig i härlighet,

                      Herren har rustat sig i makt. R.

 

Därför står jordkretsen fast,

                      den skall aldrig vackla.

Din tron står fast sedan begynnelsen,

                      du är från evighet. R.

 

Dina vittnesbörd är alltigenom fasta.

                      Herre, helighet anstår ditt hus för evigt. R.

 

Halleluja                                                                                                                      1 Pet 4:14

 

V. Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull,

ty Guds ande, vilar över er.

 

Evangelium                                                                                                         Matt 10:24–33

 

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Lärjungen är inte förmer än sin lärare och tjänaren inte förmer än sin herre. Lärjungen skall vara nöjd om han får det som sin lärare och tjänaren om han får det som sin herre. Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre?

                      Var alltså inte rädda för dem. Det finns ingenting gömt som inte skall komma i dagen och ingenting dolt som inte skall bli känt. Vad jag säger er i mörkret, det skall ni säga i dagsljuset, och vad jag viskar i ert öra, det skall ni ropa ut från taken. Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet. Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. Och på er är till och med hårstråna räknade. Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar.

                      Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen.«