Hoppa till innehåll

Lördag den 8 augusti

Läsning Hab 1:12–2:4

 

Du är ju till sedan urtiden, Herre,

min Gud, min Helige, du skall aldrig dö.

Herre, har du satt dem att skipa rättvisa ?

Du klippa, har du skapat dem till att straffa ?

Du vars blick är för ren för det onda,

du som inte uthärdar våldet –

hur kan du åse de svekfullas dåd,

tiga när de onda slukar dem som har rätt?

Du har låtit människor bli som havets fiskar,

den myllrande skaran utan härskare.

De onda drar upp dem alla med krok,

halar in dem med sina garn,

samlar dem i sina nät.

Därför gläds de och jublar,

därför offrar de åt sina garn

och tänder offereld åt sina nät,

som låter dem leva i överflöd

och ger dem den rika födan.

Skall de få fortsätta att dra sina svärd

och slakta folken utan förskoning ?

Jag skall ställa mig på vakt,

gå till min post och spana.

Jag vill se vad han skall säga till mig,

vilket svar jag får på min klagan.

Herren svarade mig :

Skriv ner det du får se

med tydlig skrift på tavlor,

så att det blir lätt att läsa,

ty synen vittnar om den bestämda tiden,

den talar om slutet, den slår inte fel.

Om uppfyllelsen dröjer, så vänta tåligt,

den kommer förvisso, den uteblir inte.

Se, den falske far bort med vinden,

men troheten räddar den rättfärdiges liv.

 

Responsoriepsalm          Ps 9:8–13 (R. 11b)

 

R. Du, Herre, överger ingen som söker dig.

 

Herren tronar i evighet,

     sin tron har han berett till dom.

Med rättfärdighet skall han döma jorden,

     med rättvisa skipa lag bland folken. R.

 

Så blir Herren en borg för den förtryckte,

     en borg i tider av nöd,

och de som känner ditt namn förtröstar på dig,

     ty du, Herre, överger ingen som söker dig. R.

 

Lovsjung Herren, som bor i Sion,

     förkunna bland folken hans gärningar.

Ty han som hämnas blodsdåd

     har kommit ihåg de förtryckta,

     han har inte glömt deras klagorop. R.

 

Halleluja Jfr 2 Tim 1:10

 

V. Vår frälsare Kristus Jesus har utplånat döden

och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset

genom evangeliet.

 

Evangelium  Matt 17:14–20

 

Vid den tiden kom en man fram och föll på knä för Jesus och sade : ”Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk och plågas svårt. Ibland ramlar han i elden och ibland i vattnet. Jag tog honom till dina lärjungar, och de kunde inte bota honom.” Jesus svarade : ”Detta fördärvade släkte som inte vill tro ! Hur länge måste jag vara kvar hos er ? Hur länge måste jag stå ut med er ? För hit honom till mig.” Jesus talade strängt till pojken, och demonen for ut ur honom, och från den stunden var han botad.

     När de var ensamma, kom lärjungarna fram till Jesus och frågade : ”Varför kunde inte vi driva ut demonen ?” Han svarade : ”Därför att er tro var svag. Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här berget : Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.”