Fredag den 13 feburari
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:
Läsning 1 Kung 11:29–32; 12:19
Vid den tiden hände sig en gång att Jerobeam hade begett sig ut ur Jerusalem. Då kom profeten Ahia från Silo emot honom på vägen, där han gick klädd i en ny mantel. Och de båda var ensamma på fältet. Och Ahia fattade i den nya manteln som han hade på sig och slet sönder den i tolv stycken. Därefter sade han till Jerobeam: »Ta här tio stycken för din räkning. Ty så säger Herren, Israels Gud: Se, jag vill rycka riket ur Salomos hand och ge tio av stammarna åt dig. Den ena stammen skall han få behålla för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stads som jag har utvalt ur alla Israels stammar.« Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt från det ända till denna dag.
Responsoriepsalm Ps 81:10-11b, 12–15 (R. jfr 11a, 9a)
R. Jag är Herren din Gud, hör min röst.
Hos dig skall inte finnas någon annan gud,
du skall inte tillbe någon främmande gud.
Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egypten. R.
Men mitt folk ville inte höra min röst,
Israel var mig inte till viljes.
Då lät jag dem gå i sitt hjärtas hårdhet
de fick handla efter sina egna planer. R.
Ack om mitt folk ville höra mig,
om Israel ville vandra på mina vägar!
Då skulle jag snabbt kuva deras fiender
och vända min hand mot deras förtryckare. R.
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:
Läsning 1 Kung 11:29–32; 12:19
En dag då Jeróbeam var på väg ut från Jerusalem kom profeten Achía från Shilo emot honom, klädd i en ny mantel. Det fanns ingen annan i närheten. Då grep Achía tag i sin nya mantel och rev den i tolv delar. ”Ta tio delar”, sade han till Jeróbeam, ”ty så säger Herren, Israels Gud : Jag river kungariket ur Salomos hand och ger de tio stammarna åt dig. En enda stam får han behålla, för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad jag har utvalt bland alla Israels stammar.
Så bröt Israel med Davids ätt. De är skilda åt än i dag.
Responsoriepsalm Ps 81:10-11b, 12–15 (R. jfr 11a, 9a)
R. Jag är Herren, din Gud. Hör min röst.
Hos dig skall inte finnas någon annan gud,
du skall inte tillbe någon främmande gud.
Jag är Herren, din Gud,
som har fört dig upp ur Egypten. R.
Men mitt folk ville inte höra min röst,
Israel var mig inte till viljes.
Då lät jag dem gå i sitt hjärtas hårdhet
de fick handla efter sina egna planer. R.
Ack om mitt folk ville höra mig,
om Israel ville vandra på mina vägar !
Då skulle jag snabbt kuva deras fiender
och vända min hand mot deras förtryckare. R.
Halleluja Jfr Apg 16:14b
V. Herre, öppna våra hjärtan,
så att vi lyssnar till Jesu Kristi ord.
Evangelium Mark 7:31–37
Vid den tiden lämnade Jesus trakten kring Tyros och gick över Sidon till Galileiska sjön, i Dekapolisområdet. Där kom de till honom med en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga sin hand på honom. Han tog honom avsides från folket och stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: »Effata!« (det betyder: Öppna dig!). Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt. Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det. Och alla blev överväldigade och sade: »Allt han har gjort är bra: de döva får han att höra och de stumma att tala.«