Måndag den 17 februari

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:

Läsning 1 Mos 4:1–15, 25

Adam låg med sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain. Då sade hon: »Jag har fött en man genom Herrens hjälp.« Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fåraherde, men Kain blev en åkerman. Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt Herren. Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offergåva. Men till Kain och hans offergåva såg han inte. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk. Och Herren sade till Kain: »Varför är du vred, och varför är din blick så mörk? Är det inte så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp, men om du inte har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren. Till dig står dess åtrå, men du bör råda över den.«

Och Kain talade med sin broder Abel. Och när de var ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom. Då sade Herren till Kain: »Var är din broder Abel?« Han svarade: »Jag vet inte. Skall jag ta vara på min broder?«

Då sade han: »Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden. Så må du nu vara förbannad och förvisad från åkerjorden, som har öppnat sin mun för att ta emot din broders blod av din hand. När du brukar jorden, skall den inte mer ge dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bli på jorden.«

Då sade Kain till Herren: »Min missgärning är större än att jag kan bära den. Se, du driver mig nu bort från åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bli på jorden, och så skall ske att vem som än möter mig, han dräper mig.«

Men Herren sade till honom: »Nej, ty Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dräper honom.« Och Herren satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå ihjäl honom.

Adam låg åter med sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, och hon sade: »Gud har skänkt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom.«

Responsoriepsalm Ps 50:1, 8, 16b–17, 20–21 (R. 14a)

R. Offra lovets offer åt Gud.

Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden,

ända från öster till väster.

»Jag vill inte straffa dig för dina offer,

dina brännoffer har jag alltid inför mig. R.

Hur kan du tala om mina stadgar

och föra mitt förbund på tungan,

du som hatar tuktan

och vänder ryggen åt mina ord? R.

Du förtalar din broder,

du anklagar din moders son!

Så gör du, och jag tiger,

och nu tror du att jag är som du.

Nej, jag vill ställa fram det för dina ögon,

och jag vill straffa dig.« R.

Halleluja Joh 14:6

V. Jag är vägen, sanningen och livet.

Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Evangelium Mark 8:11–13

Vid den tiden kom fariseerna till Jesus och började diskutera med honom. För att sätta honom på prov bad de honom om ett tecken från himlen. Jesus suckade djupt och sade: »Varför vill detta släkte ha ett tecken? Sannerligen om detta släkte skall få något tecken.« Så lämnade han dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:

Läsning 1 Mos 4:1–15, 25

Mannen låg med sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain. ”Jag har gett liv åt en man, med Herrens hjälp”, sade hon. Därefter födde hon Abel, Kains bror.

Abel var herde och Kain brukade jorden. En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain : ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken ? Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.”

Kain sade till sin bror Abel : ”Kom med ut på fälten.” Där överföll han sin bror Abel och dödade honom.

Herren sade till Kain : ”Var är din bror Abel ?” Han svarade : ”Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror ?” Herren sade : ”Vad har du gjort ? Din brors blod ropar till mig från marken. Förbannad skall du vara, bannlyst från marken som öppnat sin mun för att ta emot din brors blod, som du har utgjutit. Om du odlar marken skall den inte längre ge dig sin gröda. Rastlös och rotlös skall du vara på jorden.”

Kain sade till Herren : ”Mitt straff är för tungt att bära. Du driver mig bort från marken, bort ur din åsyn. Rastlös och rotlös kommer jag att vara på jorden. Vem som helst som möter mig kan döda mig.” Herren svarade honom : ”Jag lovar att Kain skall bli hämnad sju gånger om, om någon dödar honom.” Och Herren satte ett tecken på Kain, för att han inte skulle bli dräpt av vem som helst som mötte honom.

Åter låg Adam med sin hustru, och hon födde en son. Hon gav honom namnet Set, ”ty”, sade hon, ”Gud har skänkt mig ett nytt barn i stället för Abel, som Kain dödade”.

Så lyder Herrens ord.

Responsoriepsalm Ps 50:1, 8, 16b–17, 20–21 (R. 14a)

R. Offra lovets offer åt Gud.

Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden,

från solens uppgång ända till dess nedgång.

”Jag vill inte straffa dig för dina offer,

dina brännoffer har jag alltid inför mig. R.

Du förtalar din broder,

du anklagar din moders son.

Så gör du, och jag tiger,

och nu tror du att jag är som du. R.