Hoppa till innehåll

Påve emeritus Benedikt XVI

Joseph Alois Ratzinger föddes på påskafton den 16 april 1927 i Markt Inn i stiftet Passua i Bayern i Tyskland. Han döptes samma dag med vatten som hade invigts i påskvakan (som på den tiden firades på påskaftonens morgon). Han var tredje och yngsta barnet till Joseph och Maria Ratzinger. Fadern arbetade som polis tills han 1937 pensionerades i Traustein. 
 
Under åren 1946 till 1951 studerade han filosofi och teologi vid universitetet i München och vid den filosofiska och teologiska högskolan i Freising Tillsammans med sin tre år äldre bror Georg prästvigdes han på Petrus och Paulus fest den 29 juni 1951 i katedralen i Freising.
 
1953 blev han teologie doktor med avhandlingen ”Guds folk och Guds hus i Augustinus kyrkolära” och 1957 docent med avhandlingen ”Bonaventuras historieteologi”. 1958 blev han professor vid Freisings högskola. 1959–1969 undervisade han i Bonn, 1963–1966 i Münster, 1966–1969 i Tübingen. 1969 fick han professuren i dogmatik och dogmhistoria vid universitetet i Regensburg. 
 
Under Andra Vatikankonciliet 1962–1965 var han teologisk rådgivare till Kölns ärkebiskop Joseph kardinal Frings
 
Den 24 mars 1977 utnämnde påven Paulus VI honom till ärkebiskop av München und Freising. 28 maj samma år vigdes han till biskop. I konsistoriet den 27 juni 1977 utnämnde Paulus VI honom till kardinal.
 
Den 25 november 1981 utnämndes han av påven Johannes Paulus II till prefekt för kongregationen för trosläran och till ordförande för påvliga bibelkommissionen och för den påvliga internationella teologiska kommissionen. Han ledde arbetet med katolska kyrkans katekes 1986–1992.
 
När han hade fyllt 75 år i april 2002 lämnade han – som kyrkolagen kräver – in sin avskedsansökan, men påven Johannes Paulus II bad honom fortsätta som prefekt. Den 30 november 2002 valde kardinalbiskoparna honom till dekan för kardinalskollegiet. 
 
Den 19 april 2005 valdes Joseph Ratzinger till påve. Han antog namnet Benedikt VXI efter ”påven Benedikt XV, som ledde kyrkan genom de turbulenta åren under första världskriget. Han var en uppriktig och modig fredsprofet som ihärdigt och modigt kämpade först för att undvika kriget, och sedan för att begränsa dess fruktansvärda konsekvenser. Övertygad om att verklig fred mer än något annat är en god gåva från Gud, en ömtålig och dyrbar gåva att be om, säkra och genom varje människas bidrag, bygga upp dag efter dag, vill jag gå i hans fotspår, till tjänst för försoning och samförstånd mellan folk.” (Utdrag ur påvens tal vid den första allmänna audiensen den 27 april.)
 
Den 24 april 2005 installerades påven Benedictus i påveämbetet och han sade då bl. a.: ”Mitt verkliga regeringsprogram är att inte göra min egen vilja, att inte följa mina egna idéer. Mitt program är att lyssna tillsammans med hela kyrkan till Herrens ord och vilja och låta mig ledas av honom, så att det blir han själv som leder kyrkan i denna stund av vår historia. (…) Bed för mig att jag skall lära mig att älska Gud mer, att jag skall lära mig älska er mer. Bed för mig att jag skall lära mig att älska Herrens hjord allt mer – er, den heliga kyrkan, var och en av er och er alla tillsammans.”

Den 11 februari 2013 meddelade Benedikt XVI att han ämnade att avgå som påve den 28 februari 2013. Detta är första gången sedan 1294, då Celestinus V abdikerade, som en påve avgått frivilligt. 

Påve Benedikt XVI avled den 31 december 2022.