Söndag den 13 juli

FEMTONDE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«

Första läsningen 5 Mos 30:10–14

Mose sade till folket: »Lyssna till Herren, din Gud, och följ hans bud och stadgar, allt som har skrivits ner i denna lagbok, och vänd tillbaka till Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ. Denna lag som jag i dag ger dig är inte ofattbar eller ouppnåelig för dig. Den finns inte uppe i himlen, så att du måste fråga: Vem kan fara upp till himlen och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Den finns inte bortom havet, så att du måste fråga: Vem kan fara över havet och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? Nej, dess ord är mycket nära dig, i din mun och i ditt hjärta, och därför kan du följa den.«

Responsoriepsalm  Ps 69:14, 17, 30–31, 33–34, 36ab, 37 (R. jfr 14c)

Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2000:

R. Svara mig i din stora godhet.

Jag kommer till dig med min bön,

     må stunden vara den rätta.

Svara mig, Gud, i din stora godhet,

     ge mig din trofasta hjälp.

Svara mig, Herre, i din trofasta godhet,

     vänd dig till mig i din stora barmhärtighet. R.

Jag är betryckt och plågad,

     rädda mig, Gud, och för mig i säkerhet.

Jag vill prisa Guds namn med sång

     och tacka och lova honom. R.

De betryckta skall se det och glädjas,

     ni som söker er till Gud skall få nytt mod,

ty Herren lyssnar till de fattiga

     och föraktar inte de fångna. R.

Gud skall rädda Sion

     och bygga upp Juda städer.

Det skall gå i arv till hans tjänares barn,

     de som älskar hans namn skall bo där. R.

eller:  Ps 19:8–11 (R. jfr 5 Mos 30:2)

R. Lyssna till Herren av hela ditt hjärta.

Herrens lag är utan brist,

     den ger liv på nytt.

Herrens lära är sann,

     den gör den oerfarne vis. R.

Herrens påbud är rätta,

     de ger hjärtat glädje.

Herrens befallningar är klara,

     de gör blicken ljus. R.

Herrens ord är rena,

     de skall alltid bestå.

Herrens stadgar är sanna,

     de är alla rättfärdiga. R.

De är mer åtråvärda än guld,

     än rent guld i mängd,

och sötare än honung,

     än självrunnen honung. R.

Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2025:

R. Ni som söker Gud, era hjärtan skall leva.

Jag kommer med min bön till dig.

     Herre, låt nådens stund vara inne.

Hör mig, Gud, i din stora barmhärtighet,

     svara mig i din frälsande trofasthet. R.

Svara mig, Herre, i din nåd och godhet,

     vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.

Mig som är betryckt och plågad,

     mig skall du, o Gud, hjälpa och beskydda. R.

Jag vill lova Guds namn med sång

     och med tacksägelse upphöja honom.

När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig,

     ni som söker Gud, era hjärtan skall leva. R.

Ty Herren lyssnar till de fattiga och föraktar inte sina fångna.

     Gud skall rädda Sion,

Judas städer skall han bygga upp.

     Deras barn skall få dem i arv,

och de som älskar hans namn skall bo där. R.

eller:  Ps 19:8–11 (R. jfr 5 Mos 30:2)

R. Herrens befallningar är rätta och ger glädje åt hjärtat.

Herrens lag är utan brist

     och vederkvicker själen,

Herrens vittnesbörd är fast

     och gör den oerfarne vis. R.

Herrens befallningar är rätta och ger glädje åt hjärtat,

     Herrens bud är klart

     och upplyser ögonen. R.

Herrens fruktan är ren och består för evigt,

     Herrens stadgar är sanning, de är alla rättfärdiga. R.

De är dyrbarare än guld, än fint guld i mängd,

     de är sötare än honung,

     än renaste honung. R.

Andra läsningen Kol 1:15–20

Kristus Jesus är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen.

Halleluja Joh 6:63c, 68c

V. Alla dina ord är ande och liv,

du har det eviga livets ord.

Evangelium Luk 10:25–37

En laglärd som ville sätta Jesus på prov reste sig och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?« Jesus sade: »Vad står det i lagen? Hur lyder orden?« Han svarade: »Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.« Jesus sade: »Det är rätt. Gör det, så får du leva.« För att visa att han var rättfärdig sade mannen till Jesus: »Och vem är min nästa?« På den frågan svarade Jesus: »En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd. En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. På samma sätt med en levit som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi. Men en samarier som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. Han gick fram och hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värden och sade: ’Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala dig på återvägen.’ Vilken av dessa tre tycker du var den överfallne mannens nästa?« Han svarade: »Den som visade honom barmhärtighet.« Då sade Jesus: »Gå du och gör som han!«