Tisdag den 8 juli
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 1 Mos 32:22–32
Jakob steg upp och tog sina båda hustrur och sina båda tjänstekvinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe. Han tog dem och förde dem över bäcken och förde dessutom över vad han i övrigt ägde. Och Jakob blev ensam kvar.
Då brottades en man med honom, tills morgonrodnaden gick upp. Och när denne såg att han inte kunde övervinna Jakob, gav han honom ett slag på höftleden, så att höften gick ur led, medan han brottades med honom. Och mannen sade: »Släpp mig, ty morgonrodnaden går upp.« Men han svarade: »Jag släpper dig inte, med mindre du välsignar mig.«
Då sade han till honom: »Vad är ditt namn?« Han svarade: »Jakob.« Han sade: »Du skall inte mer heta Jakob, utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och vunnit seger.« Då frågade Jakob och sade: »Låt mig veta ditt namn.« Han svarade: »Varför frågar du efter mitt namn?« Och han välsignade honom där.
Men Jakob gav platsen namnet Peniel, »ty«, sade han, »jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och dock har mitt liv blivit räddat.« Och när han hade kommit förbi Penuel, såg han solen gå upp. Men han haltade på höften. Fördenskull äter Israels barn ännu i dag inte höftsenan som ligger på höftleden, därför nämligen, att han gav Jakob ett slag på höftleden, på höftsenan.
Responsoriepsalm Ps 17:1–3, 6–8, 15 (R. 15a)
R. I rättfärdighet skall jag skåda Herrens ansikte.
Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön.
Den kommer inte från falska läppar. R.
Jag ber dig, Herre: Ge mig min rätt,
dina ögon ser vad som är rätt och sant.
Du prövar mitt hjärta,
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig men finner ingen orätt,
inga onda tankar går ut ur min mun. R.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig.
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord.
Bevisa din underbara nåd,
och befria mig från fienden,
du som räddar dem
som tar sin tillflykt till din högra hand. R.
Bevara mig som en ögonsten,
skydda mig i dina vingars skugga.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte,
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn. R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 1 Mos 32:22–32
Jakob steg upp och tog sina båda hustrur och sina båda tjänstekvinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe. Han tog dem och förde dem över bäcken och förde dessutom över vad han i övrigt ägde. Och Jakob blev ensam kvar.
Då brottades en man med honom, tills morgonrodnaden gick upp. Och när denne såg att han inte kunde övervinna Jakob, gav han honom ett slag på höftleden, så att höften gick ur led, medan han brottades med honom. Och mannen sade: »Släpp mig, ty morgonrodnaden går upp.« Men han svarade: »Jag släpper dig inte, med mindre du välsignar mig.«
Då sade han till honom: »Vad är ditt namn?« Han svarade: »Jakob.« Han sade: »Du skall inte mer heta Jakob, utan Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och vunnit seger.« Då frågade Jakob och sade: »Låt mig veta ditt namn.« Han svarade: »Varför frågar du efter mitt namn?« Och han välsignade honom där.
Men Jakob gav platsen namnet Peniel, »ty«, sade han, »jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och dock har mitt liv blivit räddat.« Och när han hade kommit förbi Penuel, såg han solen gå upp. Men han haltade på höften. Fördenskull äter Israels barn ännu i dag inte höftsenan som ligger på höftleden, därför nämligen, att han gav Jakob ett slag på höftleden, på höftsenan.
Responsoriepsalm Ps 17:1–3, 6–8, 15 (R. 15a)
R. I rättfärdighet skall jag skåda Herrens ansikte.
Hör, o Herre, en rättfärdig sak,
ge akt på mitt rop, lyssna till min bön.
Den kommer inte från falska läppar. R.
Jag ber dig, Herre: Ge mig min rätt,
dina ögon ser vad som är rätt och sant.
Du prövar mitt hjärta,
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig men finner ingen orätt,
inga onda tankar går ut ur min mun. R.
Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig.
Vänd ditt öra till mig, hör mina ord.
Bevisa din underbara nåd,
och befria mig från fienden,
du som räddar dem
som tar sin tillflykt till din högra hand. R.
Bevara mig som en ögonsten,
skydda mig i dina vingars skugga.
I rättfärdighet skall jag skåda ditt ansikte,
när jag vaknar, vill jag mätta mig av din åsyn. R.
Halleluja Joh 10:14
V. Jag är den gode herden, säger Herren;
jag känner mina får, och de känner mig.
Evangelium Matt 9:32–38
Vid den tiden kom folket till Jesus med en besatt som var stum. Han drev ut demonen, och den stumme började tala. Och folket häpnade och sade: »Aldrig förr har man sett något sådant i Israel.« Men fariseerna sade: »Det är med demonernas furste som han driver ut demonerna.«
Jesus vandrade omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. När han såg människorna, fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde, och han sade till sina lärjungar: »Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.«