Onsdag den 12 februari
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 1 Mos 2:4b–9, 15–17
På den dagen då Herren Gud gjorde jord och himmel, bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty Herren Gud hade inte låtit det regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden. Men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.
Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.
Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som han hade danat. Herren Gud lät nämligen alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, likaså kunskapens träd på gott och ont.
Så tog nu Herren Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den. Och Herren Gud befallde mannen och sade: »Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det, skall du döden dö.«
Responsoriepsalm Ps 104:1–2a, 27–28, 29bc–30 (R. 1a)
R. Lova Herren, min själ.
Lova Herren, min själ.
Herre, min Gud, du är hög och stor.
I majestät och härlighet är du klädd,
du höljer dig i ljus som i en mantel. R.
Alla väntar de efter dig
att du skall ge dem deras mat i rätt tid.
Du ger dem, då samlar de in,
du öppnar din hand, då mättas de med goda gåvor. R.
Du tar bort deras ande, då förgås de
och vänder åter till stoft igen.
Du sänder ut din ande, då skapas de,
och du förnyar jordens ansikte. R.
Halleluja Jfr Joh 17:17
V. Helga oss genom sanningen,
ditt ord är sanning.
Evangelium Mark 7:14–23
Vid den tiden kallade Jesus till sig folket och sade: »Hör på mig allesammans och försök att förstå. Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren.« När han hade dragit sig undan hopen och kommit hem, frågade lärjungarna vad han hade menat med denna bild. Han svarade: »Har ni också svårt att fatta? Förstår ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren? Ty det går inte in i hjärtat utan i magen och kommer sedan ut på avträdet.« Därmed förklarade han all föda ren. Men han sade: »Det som kommer ut ur människan, det gör henne oren. Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.«
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 1 Mos 2:4b–9, 15–17
När Herren Gud gjorde jord och himmel, när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa fanns som kunde odla den – men ett flöde vällde fram ur jorden och vattnade marken – då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.
Och Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och satte där människan som han hade format. Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont.
Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. Herren Gud gav detta bud : ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.”
Responsoriepsalm Ps 104:1–2a, 27–28, 29bc–30 (R. 1a)
R. Lova Herren, min själ.
Herre, min Gud, du är hög och stor.
I majestät och härlighet är du klädd,
du höljer dig i ljus som i en mantel,
du spänner ut himlen som ett tält. R.
Alla väntar de efter dig
att du skall ge dem deras mat i rätt tid.
Du ger dem, då samlar de in,
du öppnar din hand, då mättas de med goda gåvor. R.
Du döljer ditt ansikte, då förskräcks de,
du tar bort deras ande, då förgås de
och vänder åter till stoft igen.
Du sänder ut din ande, då skapas de,
och du förnyar jordens ansikte. R.
Halleluja Jfr Joh 17:17
V. Herre, helga oss genom sanningen,
ditt ord är sanning.
Evangelium Mark 7:14–23
Vid den tiden kallade Jesus till sig folket och sade : ”Hör på mig allesammans och försök att förstå. Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren.”
När han hade dragit sig undan hopen och kommit hem, frågade lärjungarna vad han hade menat med denna bild. Han svarade : ”Har ni också svårt att fatta ? Förstår ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren ? Ty det går inte in i hjärtat utan i magen och kommer sedan ut på avträdet.” Därmed förklarade han all föda ren.
Men han sade : ”Det som kommer ut ur människan, det gör henne oren. Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.”