Hoppa till innehåll

Pingstdagen

Utan den helige Ande är Gud långt borta, stannar Kristus i det förflutna, är evangeliet död bokstav, är kyrkan bara en organisation, är auktoriteten dominans, är missionen propaganda, är liturgin en besvärjelse, är kristet handlande en slavmoral. Men i den helige Ande har kosmos uppstått och jämrar sig i Rikets födslovåndor, är den uppståndne Kristus närvarande, är evangeliet en kraft till liv, återspeglar kyrkan Treenighetens liv, är auktoriteten en tjänst som befriar, är missionen en pingst, är liturgin både åminnelse och föregripande, är det mänskliga handlandet gudomliggjort.

Pingst är från början ett grekiskt ord som betyder »den femtionde dagen». De femtio dagarna mellan påsk och pingst har firats som en enda festdag. Påsken fulländas och beseglas på pingstdagen. Andens utgjutande är ett verk av den upphöjde Herren Kristus, som förblir oss nära alla dagar intill tidens slut. I kyrkan samlar och förenar han alla Guds skingrade barn (jfr Joh 11:52). (Ur Oremus)

Läsningar

Apg 2:1-11; Ps 104:1ab, 24ac, 29b-31, 34; Gal 516-25 eller 1 Kor 12:3b-7, 12-13; Joh 15:26-27; 16:12-15 eller Joh 20:19-23 (se dagens läsningar)

 

Musik på pingstdagen

Ingångssång

Pingstsekvensen (sjungs före evangeliet i mässan på pingstdagen.)