Syster M. Patricia Torstensson O.Ss.S har avlidit

Sr M. Patricia O.Ss.S., S:ta Birgittas abbedi Pax Mariae, Vadstena

7/1 1927 - 28/10 2021

Sr Patricia växte upp i Nya Zealand, där hon bl.a tog lektioner i musik och påbörjade en
lärarutbildning. Men sedan kom sjukdomen tbc i vägen och hon fick vistas på ett
sanatorium i flera månaders tid. Hon var den första patienten i Nya Zealand som fick den
svenska medicinen Paramycin och Streptomycin, botades av dessa, och därigenom
grundlades säkerligen en förkärlek för Sverige.

I slutet av 1951 åkte hon till Sverige, lärde sig svenska och fick först plats i en porslinsaffär och så småningom som engelsklärare i en privatskola. Under lång tid kämpade hon med en kallelse som växte sig allt starkare och hon bodde som gäst hos Birgittasystrarna i Djursholm en viss tid.

1960 blev hon upptagen som postulant hos Birgittasystrarna i Vadstena. Dessa Birgittasystrar tillhörde heliga Moder Elisabeth Hesselblads gren av vår orden. Senare bad hon att få övergå till den medeltida grenen och inträdde 1962 i Abdij Maria Refugie i Uden, Nederländerna, varpå det var dags att lära ett nytt språk igen.

I Uden blev hon kvar till 1968 då hon blev tillfrågad om att åka till Sverige eftersom Uden
1962 hade blivit ombett av kyrkliga myndigheter att överta klostret i Vadstena och där återinförde den gamla observansen 1963. Systrarna som kommit då behövde hjälp. Så
kom det sig att hennes fallenhet för att undervisa ledde fram till att hon alltmera fick hand
om alla studiebesök och skolklasser som kom hit för att höra om katolska kyrkan,
ordensliv och den heliga Birgitta. Först skedde det i det nuvarande gästhemmet men efter att vi 1973 hade byggt en kyrka och ett nytt kloster kom de oräkneliga visningarna att ske i den vackra kyrkan, där hon orädd blandade olika slags åldersgrupper, vilket hon
bemästrade oförglömligt och med stor humor och ett förvånansvärt och avundsvärt gott
minne. Detta fortsatte hon med nästan fram till 90-års åldern. På slutet kom barnen och
sade: ”Min mormor hälsar till dig, hon var här när hon var barn och min mamma har också varit här”. Hon gjorde ett oförglömligt intryck på dem hon mötte. Fram till de sista två åren spelade hon också troget orgel varje söndagsmässa.

Sr Patricia var under många år rådssyster i vår kommunitet i olika omgångar fram till 1991 och var ofta tidigare klostrets talesperson utåt och blev en känd personlighet både i
samhälle och massmedia.

Tillsammans med P Niklas de Goede SCJ gjorde hon ett stort arbete under många år
med att få vår unika tidegärd, Cantus Sororum, anpassad till de nya liturgiska
föreskrifterna med början efter Andra Vatikankonciliet. P Niklas adapterade de medeltida
melodierna först till latin, senare till svenska, och Sr Patricia provsjöng allt och skrev ner
texterna medan P Niklas kompletterade med noterna.

Sr Patricia var en stor Birgittavän, mycket historiskt bevandrad och ansvarig för vårt
bibliotek ända till slutet. Många Birgittaforskare har uppskattat och dragit nytta av hennes stora kunskaper och den litteratur hon lyckats samla om den heliga Birgitta och om Birgittinorden.

Ett långt och rikt jordeliv är till ända. Må hon nu vila i frid hos vår Herre.